Bakgrund
Boko Haram är en islamistisk terrororganisation som har sitt säte i norra Nigeria, men som även verkar i grannländerna Niger, Tchad och Kamerun. Namnet ”Boko Haram” betyder "västerländsk utbildning är en synd", och organisationen är bland de terrorgrupper i världen som dödar flest människor.
Boko Haram har sitt ursprung i Nigeria, där religiösa och etniska spänningar har en lång historia. Efter övergången från militärt styre till civilt styre på 1990-talet har religiösa motsättningar åter aktualiserats. Det handlar i första hand om en konflikt mellan kristna i söder och muslimer i norr. Boko Haram har vuxit ur denna nord-sydliga konflikt i Nigeria, där religiös identitet är central.
Religiös konflikt i Nigeria
I den norra delen av Nigeria är muslimerna i majoritet medan kristna dominerar i söder. De två religiösa grupperna utgör ungefär lika delar av Nigerias befolkning och har länge varit i konflikt. De religiösa motsättningarna intensifierades mellan 1999 och 2000, då flera stater beslutade att införa islamisk lagstiftning (sharia). I försök att stoppa detta utövades påtryckningar på regeringen från flera håll. Denna press resulterade i att regeringen, i februari 2020, valde att förbjuda sharialagstiftning. Trots detta praktiseras sharialagarna i vissa delstater. Detta har i sin tur lett till våldsamma sammandrabbningar mellan myndigheterna och olika islamistiska grupper, främst Boko Haram.
Etableringen av Boko Haram
Boko Haram bildades 2002, men det var först 2009 som gruppen började använda våld i en större utsträckning. Organisationen har inga större rikedomar, utan pengarna samlas in genom bankrån, plundring, smuggling och utpressning. Boko Haram har flera tusen medlemmar och rekryteringen sker främst genom att fånga unga män som, på grund av brister på resurser, har segregerats i det nigerianska samhället.
Motstånd mot kolonialism och västlig utbildning
Namnet "Boko Haram" översätts vanligtvis till "västerländsk utbildning är en synd", eller som terrorgruppen själva hävdar att det betyder: "Västerländsk civilisation är förbjuden". Motstånd och förakt för västerländsk utbildning har sin bakgrund i opposition mot västerländsk kolonialism i Afrika. Delar av Boko Harams ideologi – d.v.s. deras mål och tankesätt – bygger alltså på en lång tradition av motståndsrörelser i Nigeria.
Motstånd mot så kallad "västerländsk utbildning" uppstod i norra Nigeria redan när britterna, på bekostnad av det muslimska Sokoto-kalifatet, tog kontroll där 1903. Den brittiska kolonialismen, som då också hade kristna rötter, bidrog redan då till att skapa konflikter i Nigeria som handlade om religiös identitet. Den religiösa konflikten har med tiden sammanvävts med ekonomiska skillnader eftersom det muslimskt dominerade norr är mmycket fattigare än det kristna söder.
Religiös identitet sammanfaller med ekonomiska skillnader
I norra Nigeria lever 72 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen, till skillnad från endast 27 procent i de södra delarna av landet. En viktig orsak till ökad extremism i landet beror alltså på missnöje med klasskillnader, det vill säga de stora ekonomiska skillnaderna mellan kristna i söder och muslimer i norr. Frustrationen hos den muslimskt dominerade befolkningen är särskilt kopplad till den höga arbetslösheten där. Missnöjet riktas också mot den höga korruptionen bland landets elit, som är etablerad i söder. En ökad våldsanvändning av polis och militär förstärker även detta missnöje.
Utöver att konflikten i Nigeria drivs av både religiöst och ekonomiskt missnöje, riskerar den även att drivas av etnicitet. Boko Haram rekryterar främst nya soldater från den etniska gruppen Kanuri. Detta kan skapa en etnisk dimension i konflikten, vilket ökar sannolikheten för att fler oskyldiga människor drabbas.
Boko Harams ideologi
Boko Haram syftar till att upprätta en ren islamisk stat som styrs efter Sharia, främst i Nigerias norra distrikt. Strategin är att använda brutalt våld mot allt som inte överensstämmer med deras ideologi, det vill säga en radikal tolkning av salafistisk islam.
En del av syftet med de våldsbejakande handlingarna är att provocera fram våldsamma reaktioner från myndigheterna, vilket i sin tur ökar stödet för Boko Haram då invånarna redan är missnöjda med det alltmer våldsamma tillstånd Nigeria befinner sig i.
Boko Haram attackerar både staten och lokal muslimsk ledning. Även om Boko Haram påstår sig kämpa för så kallade islamiska värderingar, är omkring 90 procent av deras offer andra muslimer. Detta rättfärdigas genom att påstå att de inte är troende.
Boko Harams terrorism
Enligt The Council of Foreign Affairs (2018) är antalet människor som Boko Haram har dödat sedan 2011 mycket osäkert, men uppskattningen är mellan 20 000 och 40 000. Åren 2014 och 2015 beräknades dödsfallen vara flest.
Enligt Terrorism Index of The Institute of Economics and Peace var Boko Haram den terrororganisation i världen som ansvarade för flest offer 2014. Terrorgruppen är också känd för att använda oskyldiga människor, särskilt kvinnor och barn, som självmordsbombare och barnsoldater.
Boko Haram fick stor uppmärksamhet internationellt när de kidnappade över 200 unga skolflickor i april 2014. FN beräknade i januari 2016 att Boko Haram hade fört bort mellan 2 000 och 7 000 kvinnor och flickor.
Baga-massakern
I början av 2015 utförde Boko Haram nya dödliga angrepp. Gruppen angrep speciellt två städer i nordöstra Nigeria, Baga och Doron Baga, utöver nedbränningar av omkringliggande byar. Det var den andra Baga-massakern i ordningen. Den första utfördes 2013 och ledde till ca 200 människors död. I samband med den andra massakern, 2015, rapporterade Amnesty International att så många som 2000 människor dog. Detta är den största massaker som Boko Haram hittills utfört. Den officiella talespersonen för Boko Haram, Abi Mos'aab Albernawi, förklarade angreppet med att städerna var viktiga både ekonomiskt och militärt för de nigerianska myndigheterna.
Det brutala våldet i denna attack medförde att tusentals bosatta i området flydde till grannlandet Tchadsom också är ett land präglat av konflikt. Många av de som flytt drunknar i Tchadsjön, enligt UNHCR. Minst 15 000 människor har dött sedan Boko Haram påbörjade sina våldsamma attacker 2009, meddelar NTB-AFP i augusti 2015.
Boko Harams motståndare och allierade
De som försöker bekämpa Boko Haram är först och främst den nigerianska regeringen med dess militära styrkor. Nigeria samarbetar också med grannländerna Niger, Tchad och Kamerun i kampen mot Boko Haram. Amnesty International har beskyllt den nigerianska regeringen för brott mot de mänskliga rättigheterna efter att 950 Boko Haram-soldater dog medan de var fängslade under 2013.
Boko Haram har haft starka band till olika al-Qaida grupper i Afrika, och har bland annat samarbetat med dessa i operationer i norra Mali sedan 2011. 2012 kontrollerade de också ett område i Mali tillsammans, där islamsk lag (sharia) blev gällande.
I mars 2015 förklarade Boko Haram lojalitet till terrororganisationen IS, som är aktiv i Irak och Syrien. IS har accepterat denna allians som expandering av det kalifat de vill skapa.
FN:s roll i konflikten
FN:s säkerhetsråd har flertal gånger fördömt Boko Harams agerande. Utöver det har FN dock valt att hålla sig utanför konflikten, eftersom det ses som en inre angelägenhet i landet. En stor del till varför FN håller sig utanför konflikten beror på de nigerianska myndigheternas ovilja att ta emot militärt bistånd från FN. Flyktingströmmar ut från Nigeria samt Boko Harams massaker, lett till att FN:s säkerhetsråd har följt situationen noga.
FN har därför inga fredsbevarande styrkor i Nigeria, men de har ett politiskt uppdrag i samband med gränskonflikten mellan Nigeria och Kamerun (CNMC). Uppdraget handlar till stor del om att observera att båda länderna håller sig till de gränser som den Internationella domstolen i Haag (ICJ ) har definierat som den internationellt erkända gränsen.
Två politiska FN-operationer – en för Västafrika och en för Sahelområdet – slogs samman i januari 2016 under namnet United Nations Office for West Africa and the Sahel (UNOWAS). Syftet med sammanslagningen, och det regionala FN-uppdraget i sin helhet, är att uppnå bättre samordning inom FN och mellan flera länder i regionen. UNOWAS fokuserar på fred och säkerhet och har ett nära samarbete med afrikanska organisationer, såsom Afrikanska unionen (AU) och den ekonomiska samarbetsorganisationen för västafrikanska länder, ECOWAS.
Till följd av den humanitära krisen i landet finns även flera FN-organisationer i landet för att utföra humanitärt arbete.