Azerbajdzjan

Senast uppdaterat: 14.09.2023

Den långt pågående konflikten med grannlandet Armenien och utbredd korruption har präglat Azerbajdzjan som främst är känt för sina stora oljeresurser. Landet styrs som en diktatur med familjen Aliyev i spetsen.

Flagga

Innehåll

Nøkkeltall og fakta

Huvudstad:	Baku
Etniska grupper:	Azeri 91,6 %, Lezgian 2 %, ryssar 1,3 %, armener 1,3 %, Talysh 1,3 % andra 2,9 % (2009)
Språk:	Azerbajdzjanska (azeri) (officiellt) 92,5%,ryska 1,4 %, armenska 1,4 %, andra 4,7 % (2009)
Religion:	Muslimer 96,9 %, kristna 3 %, andra < 1 %, andra/ingen/ospecificerad < 1 % (2010)
Befolkningsantal:	10 412 651 (2023)
Statsskick:	Semi-presidentiell republikk
Area:	86 600 km2
Valuta:	Manat
Bruttonationalinkomst per invånare:	17 764 PPP$
Nationaldag:	28 maj

Geografi

Azerbajdzjan ligger i södra Kaukasus. Kaukasus utgör gränsen mellan Europa och Asien och det är en definitionsfråga om landet ligger i Europa eller Asien. Azerbajdzjan har en 713 kilometer lång kustlinje längs världens största sjö, Kaspiska havet. Landet består av slätter och höga berg. Klimatet är subtropiskt i de södra och östra delarna av landet. I söder faller det mycket nederbörd, medan resten av landet är torrare. I de västra och norra bergsområdena liknar klimatet det som är i Alperna.

Kaspiska havet är mycket förorenat av utsläpp och läckage från oljeindustrin. Användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel under sovjettiden, i kombination med miljöförstöring på grund av oljeutvinning, har förstört mycket av åkermarken i landet. Kustområdena är känsliga för översvämningar och övriga landområden drabbas ibland av torka. De azerbajdzjanska myndigheterna har tagit initiativ till flera miljöprojekt och idag är den förorenade industrins omfattning kraftigt reducerad

Historia

Azerbajdzjans centrala läge mellan Europa, Asien och Mellanöstern har gjort att området har varit föremål för en rad olika kungadömen under landets historia. Araberna erövrade landet 642, varefter Persien, Ryssland, det Osmanska riket och lokala shaher kämpade om herravälde. Med Turkmenchay-fördraget 1828 delade Persien och Ryssland området mellan sig. Dagens Azerbajdzjan införlivades i det ryska imperiet. När det ryska imperiet kollapsade under första världskriget förklarade sig landet självständigt. Självständigheten varade inte länge. Demokratiska republiken Azerbajdzjan erövrades av Röda armén 1920, och samma år blev de underkastade Sovjetunionen. Efter Sovjetunionens fall blev Azerbajdzjan åter en självständig stat.

Tio år efter självständigheten tog kommunistledaren Heydər Əliyev makten och utropade sig själv till president. Heydər Əliyev styrde fram till 2003 då hans son İlham Əliyev tog över. Deras styrsätt har varit auktoritärt och förtryckande. I efterdyningarna av valet fängslades ledande partitoppar i oppositionen för att ha varit delaktiga i att mana fram demonstrationer mot den styrande makten. Ett mord på en journalist 2005 pressade den nya presidenten att ge mer frihet till oppositionen. 2009 infördes emellertid nya lagar som tillät presidenten att bli återvald ett obegränsat antal gånger.

De senaste åren har den styrande makten med jämna mellanrum gripit och fängslat protestanter. När en azerbadjansk soldat hade mördat en armenisk soldat i Ungern togs han emot som en hjälte i hemlandet – detta skapade stora rubriker världen över. Han var egentligen dömd till livstids fängelse men blev benådad av presidenten.

Sedan 1990-talet har Azerbajdzjan varit i konflikt med Armenien om området Nagorno-Karabach. I Nagorno-Karabach är majoriteten av befolkningen armenier, men landområdet är föremål för Azerbajdzjan. Parterna ingick vapenvila 1994, men hösten 2020 blossade konflikten upp igen med våldsamma sammandrabbningar. Parterna har sedan dess ingått en ny vapenvila.

Läs mer om konflikten i Nagorno-Karabach (Armenien och Azerbajdzjan).

Ekologiskt fotavtryck

1,2

jordklot i Azerbajdzjan

Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Azerbajdzjan skulle vi behöva 1,2 jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länder

Samhälle och politik

På pappret är Azerbajdzjan en semipresidentiell demokrati, men i praktiken har landet styrts som en diktatur av familjen Aliyev sedan 1993. Presidenten kan omväljas obegränsat och är statschef och överbefälhavare i armén. Dessutom utser han landets domare.

Korruption och valfusk är utbrett. Inga av de val som har ägt rum i modern tid är internationellt erkända som fria och rättvisa val. Den politiska oppositionen är undertryckt. Yttrandefriheten är kraftigt begränsad, och regimkritiska journalister och bloggare blir ofta arresterade eller fängslade. Rättsväsendet präglas också av korruption och misshandel av de som sitter fängslade är vanligt. Det har förekommit rapporter om grov diskriminering av armenierna och andra minoriteter som bor i Azerbajdzjan. Människorättssituationen beskrivs också som bekymmersam.

Mänsklig utveckling

77 / 169

Human Develompent Index för Azerbajdzjan

Azerbajdzjan är nummer 77 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

Historiskt sett har handel spelat en viktig roll i Azerbajdzjans ekonomi. Efter självständigheten upplevde landet en snabb ekonomisk tillväxt. Utvecklingen av offshoresektorn i Kaspiska havet har varit en viktig ekonomisk drivkraft för landet. Azerbajdzjans viktigaste naturresurser är gas, järnmalm och olja. Kriget mot Armenien försvagade landets ekonomi och internationella handel. Under åren efter vapenstilleståndet började dock ekonomin sakta växa.

Korruption genomsyrar samhället och är ett stort problem i landet. En annan utmaning för landet är att den ekonomiska tillväxten är helt beroende av olje- och gassektorn. Detta gör landet sårbart för fluktuationer i internationella oljepriser. Ett kraftigt fall i oljepriset 2015 påverkade landets ekonomi. Det är osäkert hur länge oljereserverna kommer att räcka. Myndigheterna har därför inrättat en oljefond, för att spara inkomster till senare generationer.