Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Porto-Novo |
| Etniska grupper: | Fon och relaterade 38,4%, Adja och nÀrstÄende 15,1%, Yoruba och relaterade 12%, Bariba och relaterade 9,6%, Fulani och relaterade 8,6%, Ottamari och relaterade 6,1%, Yoa-Lokpa och relaterade 4,3%, Dendi och relaterade 2,9%, andra 0,9%, utlÀnning 1,9% (2013) |
| SprÄk: | Franska (officiellt), fon och yoruba (vanligt i södra Benin), stamsprÄk (minst 6 stycken i norr) |
| Religion: | Muslim 27,7%, romersk katolska 25,5%, protestantiska 13,5%(celestial 6,7%, metodist 3,4%, andra protestanter 3,4%), Vodoun 11,6%, andra kristna 9,5%, andra traditionella religioner 2,6%, andra 2,6%, inga 5,8%( 2013) |
| Befolkningsantal: | 13 712 828 (2023) |
| Statsskick: | Republik |
| Area: | 114 760 km2 |
| Valuta: | CFA-franc (BCEAO) |
| Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 4 056 PPP$ |
| Nationaldag: | 1 augusti |
Geografi
Benin Àr en liten vÀstafrikansk stat som ligger pÄ nordkusten av Guineabukten. Landet grÀnsar med Nigeria, Niger, Togo och Burkina Faso. LÀngs Benins cirka 100 kilometers smala kustlinje finns det sanddynor och mÄnga laguner. Benin strÀcker sig frÄn kusten och 665 kilometer inÄt inlandet dÀr det finns hög- och lÄgplatÄer med bördig jord som kan odlas. Torrperioden varar frÄn december till mars och mellan mars och juli regnar det mycket. Benin har förhÄllandevis lite skog. Torrperioderna och skogbrÀnder har ödelagt 59 procent av Benins ursprungliga skog.
Historia
Det existerade flera smĂ„ kungadömen i omrĂ„det som senare skulle bli Benin. PĂ„ 1700-talet grundades det mĂ€ktiga kungadömet Dahomey. Benins kust inkluderar omrĂ„det som blev kĂ€nt som slavkusten dĂ€r slavar sĂ„ldes och skickades över Atlanten. PĂ„ grund av Benins strategiska geografiska placering etablerade sig först portugiserna i omrĂ„det och senare kom Ă€ven fransmĂ€n, hollĂ€ndare och britter. Efter europeisk rivalitet om kontroll över omrĂ„det blev Dahomey en fransk koloni i slutet av 1800-talet. Efter andra vĂ€rldskriget fortsatte landet att styras av Frankrike som en del av franska VĂ€stafrika, men Ă„r 1960 blev Dahomey sjĂ€lvstĂ€ndigt. Under de första decennierna som sjĂ€lvstĂ€ndig stat var landet ostabilt och flera statskupper genomfördes. Dahomey blev Ă„r 1972 en militĂ€rdiktatur som styrdes av major Mathieu KĂ©rĂ©kou som deklarerade marxism-leninismen som landets officiella ideologi. Ă
r 1975 bytte Dahomey namn till Benin. Efter mycket folklig press pÄbörjades en demokratiseringsprocess Är 1989 fram till 1990 och marxism-leninismen avskaffades som officiellt ideologi.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Benin skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Benin Àr idag en republik dÀr presidenten vÀljs vart femte Är och kan omvÀljas tvÄ sammanhÀngande perioder. Presidenten leder regeringen och utnÀmner ministrarna som formellt mÄste godkÀnnas av parlamentet. Parlamentet har 83 medlemmar och vÀljs vart fjÀrde Är. Landet har fÄtt beröm för att vara ett av Afrikas mest stabila och demokratiska samhÀllen. GrundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter som yttrandefrihet och pressfrihet upprÀtthÄlls och landets etniska och religiösa grupper lever fredligt tillsammans. Oppositionell aktivitet, fackföreningar och frivilliga organisationer Àr erkÀnda i Benins grundlag frÄn Är 1990 och har fritt spelrum innanför landets demokratiska spelrum. Landets första val hölls Är 1991.
Landet har dock mÄnga problem. Benin Àr ett av de fattigaste lÀnderna i Afrika och korruption Àr utbrett. Der finns Àven hÀlsoproblem som malaria och Hiv/AIDS. Benin har ocksÄ haft grÀnsstrider med sin nordliga grannstat Burkina Faso.
MĂ€nsklig utveckling
Benin Àr nummer 174 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Trots att Benin har upplevt en förbÀttrad ekonomisk tillvÀxt de senaste Ären Àr Benin fortfarande ett av vÀrldens fattigaste lÀnder. Ekonomin Àr huvudsakligen baserad pÄ jordbruk och handel. Handeln med grannlÀnderna Àr viktig, sÀrskilt handeln med Nigeria. Jordbruket representerar ungefÀr en tredjedel av vÀrdeskapandet i Benin och hela intÀktsgrunden för ungefÀr hÀlften av Benins befolkning. Jordbrukssektorn bestÄr i huvudsak av smÄbruk som odlar mat för dels sjÀlvförsörjning och dels för smÄskalig försÀljning. Benins export bestÄr sÀrskilt av bomull och andra jordbruksprodukter som palmolja, kaffe och kakao. Benin Àr en av Afrikas största bomullproducenter. Benin har begrÀnsade jordresurser men det finns kalksten, guld och olja. Korrupition Àr utbrett och bekÀmpningen av korruption har varit prioriterat för mÄnga presidenter.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Benin för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Benin Àr nummer 174 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Benin skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.