Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Asmera |
| Etniska grupper: | Tigrinya 55%, tigre 30%, saho 4%, kunama 2%, rashaida 2%, bilen 2%, andra/ospecificerade/ingen (inkluderar afar, beni amir, nera) 5% (2010) |
| SprÄk: | Tigrinya (officiellt), arabiska (officiellt), engelska (officiellt), tigre, kunama, afar, andra kushitiska sprÄk |
| Religion: | Muslimer, kopter, katoliker, protestanter |
| Befolkningsantal: | 6,147,398 (Juli 2021) |
| Area: | 117,600 kvadratkilometer |
| Valuta: | Nakfa |
| Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 1 629 PPP$ |
| Nationaldag: | 24 maj |
Geografi
Eritrea Àr ett smalt och torrt kustland. Det Àr drygt 1100 km frÄn den mest sydliga punkten till den mest nordliga . LÄglandet i söder Àr en del av Danakilöknen som delvis ligger under havsnivÄn. HÀr Àr klimatet varmt och temperaturen kan bli uppemot 50°C. Naturen bestÄr av trÀdlös stÀpp och öken. Det bördiga höglandet i norr Àr en del av den nordetiopiska platÄn. HÀr Àr klimatet mer mÄttligt och den genomsnittliga temperaturen ligger pÄ 16°C. bristen pÄ vatten Àr ett stort problem i Eritrea. Landet har upprepade gÄnger blivit drabbat av lÀngre perioder av torka. Detta har pÄverkat jordbruket och skapat hungersnöd hos befolkningen.
Historia
Eritrea Àr en av vÀrldens yngsta nationer, men omrÄdet har varit befolkat i flera miljoner Är. Olika delar av Eritrea ingick tidigare i olika lokala stater framtill landet fick sin sjÀlvstÀndighet 1993.
Italien ockuperade Eritrea 1885 och italienarna stannade i landet tills de blev utdrivna av brittiska styrkor under andra vÀrldskriget. Eritrea var ett brittiskt protektorat fram till FN bestÀmde att landet skulle ingÄ i en federation med det etiopiska kejsarriket Är 1952, men samtidigt vara ett sjÀlvstyrt omrÄde.
Under federationen med Etiopien pÄbörjades förtrycket av eritreansk kultur och identitet. à r 1962 blev Eritrea annekterat av Etiopien och landet blev en etiopisk provins. Det innebar början pÄ ett gerillakrig dÀr Eritreanska folkets befrielsefront (EPLF) stred för nationens sjÀlvstÀndighet tillsammans med den Eritreanska befrielsefronten (ELF). Efter ett 30 Är lÄngt inbördeskrig vann Eritrea kriget mot Etiopien Är 1991. à r 1998 bröt det emellertid ut ett nytt krig mellan de tvÄ lÀnderna. NÀr Eritrea och Etiopien sedan ingick ett fredsavtal tvÄ Är senare hade 100 000 mÀnniskoliv försakats. Kriget pÄverkade det eritreanska nÀringslivet negativt och gjorde Eritrea ekonomiskt beroende av andra lÀnder.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Eritrea skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Eritrea Àr en enpartistat dÀr partiet People's Front for Democracy and Justice (PFDJ) Àr det enda partiet som tillÄts. Isaias Afwrki Àr Eritreas president. Afwreki var ledare redan under inbördeskriget med Etiopien. Den olösta grÀnskonflikten mellan Eritrea och Etiopien bidrar fortfarande till att hÀmma den demokratiska och ekonomiska utvecklingen i landet. Nationella val har planerats men pÄ obestÀmd tid.
1997 antogs en grundlag som ska garantera demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, men den har aldrig trĂ€tt i kraft. IstĂ€llet har Eritrea utvecklats till en enpartistat dĂ€r politisk opposition inte Ă€r tillĂ„ten och religionsfriheten Ă€r begrĂ€nsad. All makt ligger hos presidenten, Isaias Afwerki, samt partiet Peopleâs Front for Democracy and Justice (PFDJ). Isaias Afwerki Ă€r Eritreas första och hittills enda president sedan landet blev sjĂ€lvstĂ€ndigt.
Nationella val har varit planerat men Àr utsatt pÄ obestÀmd tid. GrÀnskonflikten mellan Eritrea och Etiopien har bidragit till att hÀmma den demokratiska utvecklingen och har ofta anvÀnts som grund för regimens autoritÀra regel. I juli 2018 skrev de bÄda lÀnderna pÄ ett fredsavtal som sÀtter stopp för den lÄnga grÀnskonflikten, men det Àr för tidigt att sÀga vad det skulle kunna innebÀra för den nationella politiken i Eritrea.
Eritrea kallas ibland för afrikanska kontinentens Nordkorea. Yttrande-, organisations- och religionsfriheten Àr kraftigt begrÀnsad. Det finns ingen pressfrihet och all media styrs av staten. RÀttssÀkerheten i landet Àr lÄg och domstolarna kontrolleras av regimen. Uppskattningsvis sitter tusentals samvetsfÄngar i eritreanska fÀngelser utan att först ha prövats i rÀttegÄng. Befolkningens integritet krÀnks genom konstant övervakning. I Eritrea finns ocksÄ en obligatorisk militÀrtjÀnstgöring, som i praktiken kan leda till att mÀnniskor tvingas arbeta i militÀren under slavliknande förhÄllanden hela sitt arbetsliv.
MĂ€nsklig utveckling
Eritrea Àr nummer 176 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Den eritreanska ekonomin bygger framförallt pÄ jordbruk som sysselsÀtter ungefÀr 80 procent av befolkningen. Det gör landet extra sÄrbart eftersom det Àr utsatt för svÄr torka som pÄverkar jordbruken. Landet har mÄnga naturresurser men de resurserna nyttjas i vÀldigt liten mÄn. Landet Àr rikt pÄ guld och andra vÀrdefulla mineraler och det antas finnas bÄde olja och gas i röda havet. Industrin i inlandet Àr liten och exporten Àr begrÀnsad. De allra flesta lever pÄ jordbruket för egenproduktion men den produktionen ger inte tillrÀckligt med mat till alla.
Eritrea Àr beroende av bistÄnd och utlÀndska lÄn. Trots det för regimen en politik som gör det svÄrt att ge bistÄnd. Landet fÄr viss stöttning frÄn VÀrldsbanken, EU och enskilda EU-lÀnder. DÀremot fÄr varken nationella eller internationella icke-statliga organisationer vara verksamma i landet.
Ett halvt Ärhundrade med krig eller krigsliknande tillstÄnd har bidragit till att vÀgar, brukad mark och annan infrastruktur har blivit förstörd. Landets isolation och brist pÄ demokrati gör det svÄrt att attrahera utlÀndska investerare. Gruvindustrin Àr ett undantag och har gett landet en liten ekonomisk tillvÀxt de senaste Ären.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Eritrea för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Eritrea Àr nummer 176 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Eritrea skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.