Flagga

Nyckeltal och fakta
Huvudstad: | Addis Abeba |
Etniska grupper: | Oromo 34.9%, Amhara (Amara) 27.9%, Tigray (Tigrinya) 7.3%, Sidama 4.1%, Welaita 3%, Gurage 2.8%, Somali (Somalie) 2.7%, Hadiya 2.2%, Afar (Affar) 0.6%, other 12.6% (2016) |
SprÄk: | Oromo 33.8 %, amharic (officiellt) 29.3 %, somali 6.2 %, tigrigna (tigrinya) 5.9 %, sidamo 4 %, wolaytta 2.2 %, gurage 2 %, afar 1.7 %, hadiyya 1.7 %, gamo 1.5 %, gedeo 1.3 %, opuuo 1.2 %, kafa 1.1 %, övriga 8.1 %, engelska (lÀrs ut i skolan), arabiska (2007) |
Religion: | Etiopisk ortodox 43.5 %, muslimer 33.9 %, protestanter 18.5 %, traditionella religioner 2.7 %, katoliker 0.7 %, övriga 0.6 % (2007) |
Befolkningsantal: | 110,871,031 (Juli 2021) |
Statsskick: | Federal republik |
Area: | 1 104 300 kvadratkilometer |
Valuta: | Birr |
Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 2 812 PPP$ |
Nationaldag: | 28 maj |
Geografi
Etiopien Àr ett fattigt jordbruksland med höga fjÀllplatÄer och djupa dalar. Landet ligger pÄ vad som ofta kallas Afrikas horn. Sedan grannlandet Eritrea blev sjÀlvstÀndigt 1993, har inte Etiopien nÄgon kust. Det har varit stor vulkanaktivitet i omrÄdet och nÄgra av vulkanerna Àr fortfarande aktiva. Höglandet, som dominerar landskapet, Àr i huvudsak uppbyggt av lavamassa frÄn tidigare vulkanutbrott. I fjÀllen Àr det kyliga temperaturer men annars sÄ Àr det varmt i Etiopien och klimatet Àr subtropiskt. NederbördsmÀngden varierar kraftigt frÄn Är till Är och nÄgra omrÄden i Etiopien Àr extremt sÄrbara för torka, som leder till hungersnöd nÀr odlingarna blir förstörda. Som en följd av överbetning och nedhuggning av skog Àr jorderosion ett stort problem för landet, i tillÀgg till att det rÄder brist pÄ vatten.
Historia
Etiopien var under italiensk ockupation frÄn Är 1936 till 1941, och i federation med Eritrea frÄn Är 1952. I en kupp Är 1974 störtades den envÀldiga kejsaren Haile Selassie, och en militÀrjunta, stöttad av Sovjetunionen och Kuba, förklarade Etiopien en socialistisk republik. Republiken blev sÄ smÄningom en diktatur som leddes av Mengistu Haile Mariam. Den politiska situationen i landet blev mycket spÀnd, och svÀlt orsakade att motstÄndsgrupper sÄ smÄningom tog till vapen. à r 1991 lyckades den eritreanska frigöringsrörelsen EPLF och den etiopiska upprorsrörelsen EPRDM tillsammans att fÀlla Mengistus regim. Som en del av avtalet mellan upprorsmÀnnen, förklarades Eritrea sjÀlvstÀndigt Är 1993. Man klarade dock inte att fastsÀtta grÀnsen mellan de tvÄ lÀnderna vilket skulle visa sig vara ödesdigert. Oenigheten om grÀnsen mellan Etiopien och Eritrea krÀvde 80 000 mÀnniskoliv mellan Är 1998 och 2000 och konflikten Àr Ànnu inte löst. Den fastlÄsta situationen skylls pÄ att bÀgge lÀnderna gör ansprÄk pÄ ett litet fjÀllomrÄde, och troligen ocksÄ att Etiopien försöker att fÄ tillbaka tillgÄng till kusten som förlorades nÀr Eritrea blev sjÀlvstÀndigt.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Etiopien skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Etiopien styrs av en etniskt baserad regeringskoalition som har suttit vid makten sedan Är 1991. Regimen har sÀkrat ett stadigt grepp om samhÀllet och oppositionen, Àven vid valet i maj Är 2010. Etiopiska myndigheter har fÄtt hÄrd kritik för brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna och trots att Etiopien upplever en stark ekonomisk tillvÀxt sÄ Àr de flesta etiopier fortfarande fattiga. Sedan 1990-talet har landet satsat mycket pÄ vÄrd och utbildning men trots detta hamnade Etiopien pÄ plats 174 av 187 pÄ FN:s index för mÀnsklig utveckling Är 2011. PremiÀrminister Mr. Zenawis ovÀntade död 2012 har skapat osÀkerhet kring landets framtid, men maktskiftet skedde utan uppenbar konflikt nÀr hans eftertrÀdare Hailemariam Desalegn tog över.
De flesta etiopier bor pÄ landsbygden dÀr livet prÀglas av kampen för överlevnad. Analfabetism Àr utbrett, hungersnöd likasÄ och dödligheten pÄ smittsamma sjukdomar Àr hög. En stor befolkningstillvÀxt förstÀrker trycket pÄ landets redan pressade resurser. Etiopien rÀknas som ett av Afrikas mest stabila land men likavÀl utgör den olösta militÀra konflikten med grannlÀnderna Eritrea och Somalia och en rad olika interna konflikter ett stort problem. Den nya grundlagen Är 1995 gjorde Etiopien till en federal demokratisk republik med etniskt baserade regioner. FrÄn flera hÄll har det hÀvdats att denna politik har lett till ökade spÀnningar mellan landets olika etniska grupper under de senaste Ären.
Barn, i synnerhet pÄ landsbygden, förvÀntas delta i hushÄllsarbete. Flickor har ofta fler uppgifter Àn pojkar, och berövas möjligheten till skolgÄng.
MĂ€nsklig utveckling
Etiopien Àr nummer 177 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Trots att Etiopien bÄde Àr ett av de största och mest resursrika lÀnderna i Afrika, Àr det ett av vÀrldens minst utvecklade. Den politiska situationen har förhindrat utbyggandet av infrastrukturen. Detta har bÄde varit problematiskt för jordbruket och gjort det svÄrt att utvinna landets stora mineralresurser. NÀstan hÀlften av Etiopiens bruttonationalprodukt (BNP) bestÄr av intÀkter frÄn jordbruket, dÀr kaffe Àr den viktigaste exportvaran. DÀrtill producerar och exporterar landet bomull, sockerrör och den milt narkotiska plantan kat. Eftersom jordbruket Àr sÄ viktigt för Etiopiens ekonomi Àr landet speciellt sÄrbart för torrperioder som landet ofta drabbas av. Etiopien Àr idag beroende av bistÄnd och lÄn frÄn vÀstliga lÀnder. à r 2002 svarade den totala utlandsskulden för nÀrmare tvÄ tredjedelar av Etiopiens BNP. Trots att bistÄnden frÄn mÄnga vÀstliga lÀnder har ökat, har krig, torka och inre konflikter tills vidare försvÄrat ekonomisk vÀxt.
Vattenkraft Àr Etiopiens viktigaste naturresurs. Landet hÄller pÄ att utveckla vattenkraftverk och dammar. Utbyggningen har fÄtt kritik av miljöskÀl eftersom ekosystemen kan bli negativt pÄverkade samt att torrlÀggning av vissa omrÄden kan komma att förstöra livsmedelsproduktionen i landet. Vattenkraftutvecklingen skapar ocksÄ konflikter med grannlÀnderna som Àr oroliga att inneslutningen av vattnen i dammar kan komma att skada deras vattenförsörjning. Vattenkraftsprojektet Àr tÀnkt att utveckla kapaciteten hos landets elförsörjning. Förhoppningen Àr ocksÄ att skapa ett överskott som kan exporteras.
PÄ senare tid har en snabb ekonomisk tillvÀxt i landet gjort det möjligt att investera i utbildning, infrastruktur och att arbete med fattigdomsbekÀmpning. DÀremot Àr Etiopien att av de lÀnderna i vÀrlden som Àr mest beroende av bistÄnd frÄn andra lÀnder. De största givarna Àr EU, USA och Kanada. För att utveckla sin ekonomiska tillvÀxt Àr import viktigt för Etiopien. FrÀmst nÀr det gÀller varor sÄ som olja, elektronik och maskiner. Detta innebÀr att landet alltid har ett underskott i handelsbalansen. Kina Àr Etiopiens viktigaste handelspartner.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Etiopien för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Etiopien Àr nummer 177 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Etiopien skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.