Flagga

Nyckeltal och fakta
Huvudstad: | Paris |
SprÄk: | Franska |
Religion: | Katoliker 47 %, muslimer 4 %, protestanter 2 %, buddhister 2 %, ortodoxa 1 %, judar 1 %, icke-religiösa 33 %, ospecificerade 9 %. OBS: Frankrike upprÀtthÄller en tradition av sekularism och har inte officiellt samlat in data om religiös tillhörighet sedan folkrÀkningen 1872. Statistiken kan dÀrför vara felaktig. |
Befolkningsantal: | 65,584,514 (2022) |
Statsskick: | Republik |
Area: | 549 190 kvadratkilometer |
Valuta: | Euro |
Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 55 493 PPP$ |
Nationaldag: | 14 juli |
Geografi
Frankrike har tre geografiska regioner â lĂ„glandsomrĂ„dena i nordvĂ€st, höglandsomrĂ„det Centralmassivet i söder och bergskedjorna PyrenĂ©erna och Alperna i sydvĂ€st och sydost. Landskapet genomskĂ€rs av de stora floderna RhĂŽne, Loire och Seine, som har varit viktiga transportleder i mĂ„nga Ă„rhundraden. Kustremsorna vid Atlanten och Medelhavet bestĂ„r av bĂ„de klippor och lĂ„nga sandstrĂ€nder och har mĂ„nga naturhamnar dĂ€r stora handelsstĂ€der vĂ€xt fram.
Frankrike har ett milt, fuktigt klimat med smÄ Ärliga temperaturfluktuationer i de vÀstra och norra delarna av landet. I norra delen av landet Àr klimatet typiskt nordatlantiskt med mycket nederbörd under hela Äret och mÄttliga skillnader mellan Ärstiderna. LÀngre söderut i landet finns ett mer medelhavsklimat, med mindre nederbörd och varmare somrar.
Efter mĂ„nga Ă„r av oreglerade utslĂ€pp frĂ„n industrin Ă€r stora delar av dricksvattentĂ€kterna i landet kraftigt förorenade. UtslĂ€ppen har ocksĂ„ lett till surt regn och minskad luftkvalitet i de större stĂ€derna. Frankrike Ă€r bland de lĂ€nder i vĂ€rlden som slĂ€pper ut mest CO2, men miljöarbetet har gjort stora framsteg det senaste decenniet. Franska myndigheter har nu â i enlighet med Parisavtalet â lovat att minska utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser med 1,5 % Ă„rligen.
Frankrike Ă€r indelat i 18 regioner och 101 departement. I början av 2000-talet förvandlades fem franska utomeuropeiska enheter â Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Mayotte och RĂ©union â till franska regioner och underordnades Frankrike. Alla utomeuropeiska regioner har tropiskt klimat men varierande regnperioder och temperaturförĂ€ndringar eftersom de Ă€r belĂ€gna i olika delar av vĂ€rlden.
Historia
För mĂ„nga fransmĂ€n börjar historien om deras land med gallerna; ett keltiskt folk som omkring 1 000 f.Kr. migrerade över Rhen och in i det omrĂ„de vi idag kĂ€nner som Frankrike. OmrĂ„det de bodde i införlivades med Romarriket 50 f.Kr. Efter det romerska imperiets fall pĂ„ 300-talet tog frankerna över makten i omrĂ„det. Detta ledde till det frankiska riket under Karl den Store pĂ„ 700-talet. Imperiet delades mot slutet av 800-talet och Frankrike delades upp i flera mindre kungadömen som var i stĂ€ndig konflikt med varandra. Under flera hundra Ă„r fanns en tydlig skillnad mellan de södra och norra omrĂ„dena. Först efter det hundraĂ„riga kriget mot England (1337â1453) förenades Frankrike som en mer eller mindre enhetlig stat.
Efter reformationen pÄ 1500-talet kastades landet in i mÄnga religionskrig, som sedan ersattes av den franska revolutionen 1789 dÀr tiotusentals mÀnniskor dödades. Revolutionens idéer om frihet, jÀmlikhet och broderskap pÄverkade hela Europa och fick globala Äterverkningar. NÄgra Är senare utnÀmnde Napoleon sig sjÀlv till kejsare av Frankrike. Napoleon förde en rad krig mot andra europeiska makter fram tills han sjÀlv besegrades i slaget vid Waterloo 1815.
Under en ny revolution 1870 avskaffades monarkin. Samtidigt infördes stora sociala reformer och Frankrike blev en ledande industrimakt med flera kolonier, framför allt i Afrika. Landet deltog pÄ den segerrika sidan i bÄda vÀrldskrigen, Àven om de mÀnskliga och ekonomiska förlusterna var stora. Under efterkrigstiden har Frankrike förblivit ett viktigt land i bÄde europeisk och internationell politik.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Frankrike skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Frankrike har en semipresidentalism, vilket Àr en blandning av presidentalism och parlamentarism. Presidenten Àr statschef och leder mycket av regeringens politik, och kan Àven tillsÀtta och avsÀtta regeringen. Parlamentet kan störta regeringen, men inte presidenten som Àr direkt vald av folket. Presidentval hÄlls vart femte Är.
Fransk politik har lÀnge prÀglats av att moderata höger- och vÀnsterallianser turas om att inneha president- och regeringsmakten, men pÄ senare Är har detta förÀndrats. De tvÄ huvudmotstÄndarna i valen 2017 och 2022 var inte de traditionella partierna, utan det högerextrema partiet Rassemblement National (Nationell samling), tidigare Front National (Nationella fronten), och ett nytt mittparti, La République en Marche, med Emmanuel Macron i spetsen. Macron vann valet 2017 och omvaldes 2022.
Macrons seger i presidentvalet har fÄtt konsekvenser för fransk politik. I hopp om att göra oppositionspartierna mindre hotfulla under valet har Macron drivit dem till ytterligheterna av den politiska axeln. Detta har lett till att vÀljarna vÀnt sig till extremistpartier för att uttrycka sitt missnöje med Macrons styre och har skapat en ökad polarisering bland folket och i politiken.
Statsapparaten i Frankrike har traditionellt sett haft en stark roll och den offentliga sektorn Àr mycket stor. Detta Àr dyrt för staten men innebÀr ocksÄ att Frankrike har ett av vÀrldens bÀsta sjukvÄrdssystem. Landet har en av Europas största invandrarbefolkningar och i flera av de större stÀderna kÀmpar myndigheterna med integrationen. Terroristattacker 2015 och 2016 har stÀrkt myndigheternas övervakning av befolkningen, vilket flera mÀnniskorÀttsorganisationer har kritiserat. Högerextrema ideologier, frÀmlingsfientlighet och ökad fientlighet mot muslimska och judiska grupper har ökat de senaste Ären.
Frankrike var en av EU:s grundare. Landet Àr ocksÄ medlem i FN (med fast plats i FN:s sÀkerhetsrÄd), ett antal av FN:s specialorganisationer och försvarsalliansen NATO.
LÀs mer om sÀkerhetsrÄdet pÄ fn.se.
Förbindelser med andra lÀnder i sÀkerhetsrÄdet
Frankrike Àr en viktig medlem av bÄde Nato och EU och stöder dessa institutioners gemensamma politik pÄ mÄnga omrÄden. I denna mening Àr USA, Storbritannien och EU-lÀnderna nÀra allierade för Frankrike. Trots detta Àr Frankrike inte rÀdda för att gÄ sin egen vÀg om landet kÀnner behov av det.
Relationerna till Ryssland har förvÀrrats efter Rysslands invasion av Ukraina och Frankrike stÄr med resten av EU nÀr det kommer till reaktioner mot Ryssland som följd.
I Afrika Àr Frankrike sÀrskilt intresserade av lÀnder som tidigare var franska kolonier, exempelvis Mali. NÀra relationer med dessa lÀnder anses ligga i Frankrikes intresse. I sÀkerhetsrÄdet idag Àr Gabon det enda landet som har varit under franskt kolonialstyre.
MĂ€nsklig utveckling
Frankrike Àr nummer 26 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Frankrike Àr en av vÀrldens största ekonomier och har ett effektivt och modernt ekonomiskt system. Traditionella industrier som textilproduktion och stÄlutvinning har de senaste Ären fÄtt ge vika för högteknologi, dataindustri och rymdteknik. Dessutom utgör turismen en betydande del av ekonomin. Frankrike Àr ett betydande turistland, dÀr sÀrskilt Paris, Alperna, Rivieran och Pyrenéerna lockar turisttrafik.
Varierat jordbruk gör Frankrike till en av vÀrldens största exportörer av jordbruksvaror. Landet Àr vÀrldens största exportör av vin, och bland de största exportörerna av vete, korn och sockerbetor. Frankrike Àr ocksÄ sjÀlvförsörjande pÄ de flesta jordbruksprodukter, med undantag för tropiska grödor. De viktigaste importvarorna Àr maskiner och transportutrustning, rÄvaror och halvfabrikat.
Trots detta har Frankrike kÀmpat ekonomiskt sedan början av 2010-talet. Efter finans- och eurokrisen har den ekonomiska tillvÀxten stagnerat samtidigt som arbetslösheten har ökat. En starkt reglerad arbetsmarknad anses av vissa vara en anledning. DÀrför har regeringar de senaste Ären investerat i att avreglera arbetsmarknaden och försökt göra ekonomin mer konkurrenskraftig, sÀrskilt under president Macron. Frankrike drabbades ocksÄ sÀrskilt hÄrt under coronapandemin som ledde till att hundratusentals mÀnniskor förlorade sina jobb.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Frankrike för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Frankrike Àr nummer 26 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Frankrike skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.