Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Bissau
Etniska grupper: Fulani 28,5 %, Balanta 22,5 %, Mandinga 14,7 %, Papel 9,1 %, Manjaco 8,3 %, Beafada 3,5 %, Mancanha 3,1 %, Bijago 2,1 %, Felupe 1,7 %, Mansoanca 1,4 %, Balanta 1,4 %, icke Mane . 2,2 % (2008)
SprÄk: Portugisiska (officiellt), afrikanska sprÄk
Religion: Muslimer 45,1 %, kristna 22,1 %, animist 14,9 %, ingen 2 %, ospecificerat 15,9 % (2008)
Befolkningsantal: 1,976,187 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 36,125 kvadratkilometer
Valuta: CFA-franc (BCEAO)
Bruttonationalinkomst per invÄnare: 2 190 PPP$
Nationaldag: 24 september

Geografi

Guinea-Bissau Ă€r ett litet land som bestĂ„r av lĂ„gland med mĂ„nga flodmynningar. Landet omfattar Ă€ven BijagĂłsöarna utanför fastlandet. Den högsta punkten Ă€r bara 300 m.ö.h. De tre största floderna Corubal, GĂȘba och CachĂ©u rinner österifrĂ„n och ut i Atlanten genom lĂ„nga mynningar som svĂ€mmar över under regnperioden. Det Ă€r tropiskt klimat och lĂ€ngs kusten vĂ€xer mangroveskog. PĂ„ kustslĂ€tten finns det tropisk regnskog. Inlandet Ă€r savannlandskap. Det finns ett rikt fĂ„gelliv, sĂ€rskilt i mangrovetrĂ€sken.

Guinea-Bissau Àr ett fattigt land med liten industri och förorening. Miljöproblemen Àr frÀmst anknutet till utnyttjandet av naturresurserna sÄsom avskogning, utarmningen av jorden, överbetning och överfiske.

Historia

Det har funnits bosÀttningar av jordbrukare lÀngs kusten i över 1000 Är. PÄ 1200-talet invandrade naulu- och landumafolket frÄn Ghana. PÄ 1300-talet var omrÄden en del av Mali och jordbruket och handeln utvecklades. Det producerades framförallt ris och havssalt som sÄldes till Sudan. Under 1440-talet kom portugisiska fartyg pÄ jakt efter slavar och Guinea-Bissau blev ett strategiskt landomrÄde för portugisernas kolonisering av Kap Verde.

Till skillnad frÄn kolonialmakterna Frankrike och Storbritannien avstod inte Portugal makten i kolonialstater utan strid. Oppositionen leddes av befrielserörelsen Partido Africano de Independencia da Guinea e Cabo Verde (PAIGCEN). PAIGCEN grundades 1956 och blev snabbt populÀr bÄde i stÀderna och pÄ landsbygden. Partiet leddes av en av Afrikas frÀmsta politiker, Amilcar Cabral.

År 1974 blev landet sjĂ€lvstĂ€ndigt efter ett 11 Ă„r lĂ„ngt befrielsekrig, men redan frĂ„n början fanns stora problem. Kriget hade förstört stora omrĂ„den och en femtedel av befolkningen hade fördrivits utomlands. Den en gĂ„ng sĂ„ rika jordbruksexportören behövde nu köpa sina rĂ„varor frĂ„n utlandet. År 1980 tog statsminister JoĂŁo Bernardo Vieira makten i en kupp. Under denna period fick landet militĂ€rt och ekonomiskt stöd frĂ„n Sovjetunionen och Östtyskland. 1985 anklagade Vieira en grupp inom militĂ€ren för att planera en kupp mot honom. Medlemmarna i gruppen tillhörde folkgruppen balante och var veteraner frĂ„n frihetskrigen. Sex av dem fick dödsstraff och detta var grogrunden till en konflikt som skulle fĂ„ konsekvenser senare.

Under 90-talet gav regeringen efter för trycket om att införa ett flerpartisystem, frĂ€mst för att fĂ„ tillgĂ„ng till pengar genom bistĂ„nd frĂ„n det internationella samfundet. Valen 1994 prĂ€glades av anklagelser om korruption, misskötsel och krĂ€nkningar av de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna frĂ„n alla parter. Oppositionen vann överlĂ€gset men tillstĂ„ndet var mycket spĂ€nt. 1998 utbröt inbördeskrig mellan myndigheterna och en grupp soldater ledda av militĂ€rledaren Ansumane ManĂ©, som tidigare anklagats för smuggling av vapen frĂ„n gruppen MFDC i grannlandet Senegal. Samma Ă„r undertecknades ett fredsavtal i Nigeria som innebar att en övergĂ„ngsregering skulle bildas med representanter frĂ„n bĂ„da sidor i kriget, och att ett nyval skulle hĂ„llas 1999. Dessutom skulle alla utlĂ€ndska trupper lĂ€mna landet och ersĂ€ttas av den vĂ€stafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS. 1999 öppnade FN ett nytt kontor i landet, UNOGBIS, som skulle frĂ€mja en fredlig utveckling i landet. Men oron lade sig inte och tvĂ„ mĂ„nader senare tog militĂ€ren makten i en kupp. I parlamentsvalet 1999 vann Kumba YalĂĄs och partiet PRS.

Den politiska situationen förvÀrrades under 2000-01 och oppositionen PAIGCEN trappade upp motstÄndet till den nya regeringen - som i sin tur var i konflikt med det militÀra styret. Mané utnÀmnde sig sjÀlv till militÀr chef, en position som enligt grundlagen var avsedd presidenten. Denna konflikt slutade med att regeringens lojala trupper lade ned ett uppror som inletts av Mané. Han dödades kort dÀrefter av sÀkerhetsstyrkor. Ett nytt kuppförsök rapporterades i maj 2002 och i november upplöste Yalås parlamentet efter en misstroendeförklaring.

I september 2003 avsattes YalĂĄs av militĂ€ren, ledd av armĂ©chefen Verissimo Seabra Correia. Efter kuppen styrdes Guinea-Bissau av en övergĂ„ngsregering fram till valet av en ny nationalförsamling 2004 och presidentvalet 2005. PAIGCEN blev största parti i parlamentet med 45 representanter. Den förre presidenten, JoĂŁo Bernardo Vieira valdes till ny president efter att ha Ă„tervĂ€nt frĂ„n exil 2005, och stĂ€llde upp som en oberoende kandidat. PAIGCEN stĂ€rkte sin position efter valet 2008, dĂ„ det fick 67 av 100 representanter. Ett kuppförsök, dĂ€r rebellsoldater angrep presidentens residens, avslogs i november 2008. Tidigare under Ă„ret fanns rapporter om ett misslyckat kuppförsök. I mars 2009 dödades president Vieira av rebellsoldater, som först hade dödat landets armĂ©chef.

VÄren 2012 tog militÀren makten genom en kupp. Det hÀnde mitt emellan den första och andra valomgÄngen som skulle ge landet en ny president efter Malam Bacai Sanhås dog. Kuppmakarna sa att de ville behÄlla makten och lovade nyval. Efter flera uppskjutningar hölls president- och parlamentsval 2014. I bÄda valen vann PAIGCEN och partiledaren José Mario Vaz blev president. Det kommer att hÄllas nya val 2018 och 2019.

Ekologiskt fotavtryck

Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Guinea-Bissau skulle vi behöva jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lĂ€nder

SamhÀlle och politik

Guinea-Bissau Ă€r en republik dĂ€r presidenten vĂ€ljs för femĂ„rsperioder och kan omvĂ€ljas en gĂ„ng. Presidenten utser premiĂ€rministern pĂ„ inrĂ„dan av nationalförsamlingen, som Ă€r den lagstiftande församlingen. Representanter vĂ€ljs för 4 Ă„r. Det demokratiska systemet har stora utmaningar, med svag rĂ€ttssĂ€kerhet. Det Ă€r först nyligen som en president har avslutat hela sin mandatperiod. Interna stridigheter inom de politiska partierna, mellan etniska grupper och inom militĂ€ren har ofta lett till demonstrationer och vĂ„ldsamma upplopp.

Krig, konflikter och politisk instabilitet har gjort Guinea-Bissau till ett av vÀrldens fattigaste lÀnder. Man uppskattar att nÀstan tvÄ av tre invÄnare lever i absolut fattigdom. Barndödligheten Àr hög, och landet har en av vÀrldens lÀgsta medellivslÀngd. Kvinnors stÀllning i samhÀllet varierar mellan etniska etniska grupper. I vissa grupper har kvinnor minimala rÀttigheter och Àr starkt förtryckta, medan kvinnor i andra grupper har en relativt stark stÀllning i samhÀllet.

Majoriteten av befolkningen bor pÄ landsbygden, och 7 av 10 lever pÄ mindre Àn $ 2 per dag, och enligt FN: s livsmedelsprogram (WFP) saknar vart femte hushÄll tillrÀckligt med mat. Bristande tillgÄng till rent vatten innebÀr att befolkningen utsÀtts för smittsamma sjukdomar. Under 2005 och 2008 drabbades landet av en koleraepidemi som dödade 600. En ny epidemi av kolera spreds under 2012-2013 och över 4000 smittades .

Endast en liten del guineanerna har formellt arbete. De flesta arbetar inom jordbruket, och det mesta som odlas gÄr till egen konsumtion. Arbetslösheten Àr hög men det finns ingen officiell statistik över hur mÄnga mÀnniskor som saknar jobb. Landets befolkning Àr ung, fyra av tio Àr under 15 Är.

Befolkningen Àr indelad i sju etniska grupper. Den största gruppen Àr Balant.

MĂ€nsklig utveckling

Guinea-Bissau Àr nummer 180 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla lÀnder

Ekonomi och handel

Guinea-Bissau har begrÀnsade naturresurser och Àr mycket beroende av internationellt bistÄnd. Den politiska oron i landet under de senaste 50 Ären har ocksÄ bidragit starkt till den negativa utvecklingen. Jordbruket Àr den viktigaste industrin. De viktigaste grödorna som produceras för handel Àr cashewnötter, kokosnötter, palmkÀrnor, jordnötter och bomull. Annars odlas Àven ris, majs, kassava och sötpotatis. Ris Àr det viktigaste baslivsmedlet, med ökad import under slutet av 1990-talet.

Guinea-Bissau har rika fiskeresurser och intÀkterna dÀrifrÄn kan vara landets viktigaste inkomstkÀlla pÄ lÄng sikt. IntÀkterna frÄn fisket kommer att sÀlja fiskelicenser, framför allt till EU. FörsÀljningen av sÄdana licenser var i början av 2000-talet landets nÀst viktigaste kÀlla till exportinkomster, efter cashewnötter. Man tror att landet Ärligen förlorar enorma summor pÄ illegalt fiske, vilket myndigheter inte har möjlighet att styra.

NĂ„got som har förvĂ€rrat situationen i Guinea-Bissau Ă€r att landet pĂ„ 2000-talet har blivit ett av de frĂ€msta transitomrĂ„dena för smuggling av narkotika frĂ„n Sydamerika till Europa. Narkotikakartellerna utnyttjar situationen i landet dĂ€r folk har begrĂ€nsade intĂ€ktsmöjligheter, samtidigt som staten Ă€r svag. Genom korruption och mutor blir staten Ă€nnu svagare och Guinea-Bissau har blivit vad FN kallar ”Afrikas förste narkosstat”.

Statistik

HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Guinea-Bissau för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet

Befolkning

InvÄnare

Se statistik över befolkningssiffror i alla lÀnder

Barn per kvinna

Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.

Se statistik över fertilitet i alla lĂ€nder

Barndödlighet

Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda

Se statistik över barnadödlighet i alla lÀnder

Fattigdom

BNP per invÄnare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.

Se BNP-statistik för alla lĂ€nder

MĂ€nsklig utveckling

Guinea-Bissau Àr nummer 180 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla lÀnder

UndernÀrd befolkning

Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.

Se statistik över undernĂ€rda i alla lĂ€nder

HĂ€lsa

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten

Se statistik över rent vatten i alla lÀnder

Vaccin

Andel barn vaccinerade mot mÀssling

Se statistik över vaccination mot mÀssling i alla lÀnder

JĂ€mlikhet

Fördelning mellan könen

Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet

Se statistik över GII-indeks för alla lĂ€nder

Jobb

Arbetslöshet

Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.

Se statistik över arbetslöshet för alla lÀnder

Klimat

Ekologiskt fotavtryck

Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Guinea-Bissau skulle vi behöva jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lĂ€nder

CO2-utslÀpp

Ton CO2 per invÄnare

Se statistik över CO2-utslĂ€pp per invĂ„nare for alla lĂ€nder

Utbildning

Skolutbildning

Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?

Se statistik över förvÀntade Är i skolan för alla lÀnder

LĂ€s- och skrivkunnighet

Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.

Se statistik över lÀs- och skrivkunnighet för alla lÀnder

Karta över Guinea–Bissau