Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Port-au-Prince
Etniska grupper: Afrikanskt ursprung 95 %, europeiskt ursprung / blandat 5 %
SprÄk: Franska (officiellt) och Kreol (officiellt)
Religion: Protestant/metodist/adventist/Jehovas vittnen 51,8 %, Katoliker 35,4 %, Voodoo 1,7 %, ingen 11 % (2016-17). Voodoo erkÀndes som religion 2003.
Befolkningsantal: 11,724,763 (2023)
Statsskick: Republik
Area: 27 750 kvadratkilometer
Valuta: Gourde, US-dollar
Bruttonationalinkomst per invÄnare: 3 305 PPP$
Nationaldag: 1 januari

Geografi

Haiti ligger i Karibien och utgör den vÀstra delen av ön Hispaniola. PÄ den östra delen av ön ligger Dominikanska republiken. Haiti har en kuperad terrÀng med mÄnga berg, och lÀngs kusten finns slÀtter och lÀgre dalar. Klimatet Àr tropiskt, men kyls av passadvindarna i omrÄdet. Temperaturerna varierar med höjdskillnaderna i landet, och i de flesta delar av landet Àr det tvÄ regnperioder under Äret.

Förr tÀckte frodiga skogar hela ön, men avskogningen har gjort att endast cirka 30 procent av skogarna finns kvar.

Haiti Àr fortfarande ett av de mest sÄrbara lÀnderna i vÀrlden för klimatförÀndringar och naturkatastrofer, frÀmst orkaner, översvÀmningar och jordbÀvningar. Mer Àn 96 procent av befolkningen utsÀtts för denna typ av chock.

2010 upplevde landet sin kraftigaste jordbÀvning pÄ 200 Är, vilket orsakade enorm förstörelse. Omkring 300 000 mÀnniskor miste livet och 1,3 miljoner mÀnniskor förlorade sina hem. BÄde 2016 och 2017 ledde kraftiga orkaner till stora översvÀmningar och jordskred. Den 14 augusti 2021 drabbades den södra regionen av Haiti, ett omrÄde med cirka 1,6 miljoner mÀnniskor, av en stor jordbÀvning som dödade över 2 000 kvinnor, mÀn och barn och skadade nÀstan 13 000.

Alla dessa naturkatastrofer har pÄverkat livet och framtiden för otroligt mÄnga mÀnniskor.

Historia

Innan ön Hispaniola koloniserades av Christopher Columbus (sÀnd av Spanien) 1492 bodde omkring en halv miljon Arawak-talande Taino-folk pÄ ön. Urbefolkningen utrotades snabbt genom krigföring, tvÄngsarbete och införandet av europeiska sjukdomar. 1697 "avtrÀdde" Spanien den vÀstra delen av ön, som idag Àr Haiti, till Frankrike. OmrÄdets stora plantager gjorde Haiti till en av Frankrikes rikaste kolonier och fransmÀnnen transporterade upp till tre miljoner slavar frÄn Afrika till Haiti för att arbeta pÄ plantagerna, under hemska förhÄllanden.

1791 gjorde förslavade mÀnniskor uppror mot det brutala franska styret, och Haiti blev det första landet i vÀrlden som avskaffade slaveriet. NÀr fransmÀnnen förlorade kontrollen över Haiti tvingades de ocksÄ avskaffa slaveriet i alla sina kolonier 1794.

I november 1803 konfronterade och besegrade urbefolkningsarmĂ©n Napoleons franska expeditionsarmĂ©. Den haitiska revolutionen (La rĂ©volution haĂŻtienne eller guerre de l'indĂ©pendance) – upphörde 1804 och Haiti blev ett sjĂ€lvstĂ€ndigt land, ledd av de som tidigare var förslavade – vilket ocksĂ„ gör Haiti till ett av vĂ€rldens viktigaste lĂ€nder.

Efter den haitiska revolutionen fruktade USA:s president och mÄnga i kongressen att den nygrundade republiken ocksÄ skulle sprida slavuppror i USA, och landet vÀgrade formellt att erkÀnna Haitis sjÀlvstÀndighet frÄn Frankrike under decennier. USA försökte ibland annektera haitiskt territorium och bedriva diplomati genom hot. Detta bidrog till att landet blev mer instabilt och förhÄllandena i landet har sedan dess varit kaotiska och prÀglats av stora sociala och politiska problem.

Eftersom Haiti var tvungen att "betala Frankrike tillbaka" för sin frihet, var landet mycket skuldsatt, och Citibank - dÄ National City Bank of New York - och andra amerikanska banker konfiskerade mycket av Haitis guldreserv, med hjÀlp av amerikanska marinsoldater.

USA:s militÀra ockupation frÄn 1915 till 1934 har beskrivits som ett av de "mörkaste kapitlen" i USA:s politik i Karibien. USA installerade en "dockorregim" som skrev om Haitis konstitution och gav Amerika kontroll över landets finanser. TvÄngsarbete anvÀndes för att betala av skulder. Tusentals dödades av amerikanska marinsoldater. 1934 blev motstÄndet dock sÄ starkt att amerikanerna var tvungna att dra sig ur.

1950 tog en militÀrjunta makten under ledning av överste Paul Magloire, efter en period pÄ fyra Är av relativt progressiv politik under Dumarsais Estimé.

I december samma Är stÀllde Magloire upp för val som president. Valet var det första i landets historia dÀr alla vuxna mÀn hade röstrÀtt. Magloire vann mot en brÀcklig koalition av socialister, kommunister och konservativa. Magloire kunde inte kandidera till omval som presidentkandidat, eftersom det nya haitiska politiska systemet inte tillÀt mer Àn en mandatperiod som president.

1957 blev François Duvalier ("Papa Doc") president och i nĂ€stan 30 Ă„r styrdes Haiti diktatoriskt, först av "Papa Doc", sedan av hans son, Jean-Claude Duvalier ("Baby Doc"). USA stödde bĂ„da Duvaliers presidenter, eftersom de var emot kommunismen. År 1986 hade USA spenderat uppskattningsvis 900 miljoner dollar för att stödja Duvalier-dynastin.

Haitis första demokratiska val hölls 1991, men politisk och ekonomisk förlamning och vÄldsamma uppror har dÀrefter prÀglat landet.

Haitierna Àr ofta misstÀnksamma mot amerikansk (men Àven annan) inblandning i sitt land.

Landet har ett vÀlkÀnt kulturarv, pÄ grund av sin historia.

Ekologiskt fotavtryck

Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Haiti skulle vi behöva jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lĂ€nder

SamhÀlle och politik

Enligt konstitutionen Àr Haiti en demokratisk republik. Presidenten och premiÀrministern har den verkstÀllande makten i Haiti, och presidenten vÀljs för femÄrsperioder. Landets första demokratiska konstitution godkÀndes i en folkomröstning 1987, och Àr inspirerad av det amerikanska och franska systemet. De politiska partierna Àr svaga och fungerar mest som verktyg för mÀktiga individer som vill ha makt. Inblandning frÄn andra lÀnder, som USA och Frankrike, utgör fortfarande ett problem för landet.

Relationerna med grannlandet Dominikanska republiken Àr ocksÄ komplicerade. Vid mitten av nittonhundratalet var ekonomierna i de tvÄ lÀnderna jÀmförbara. Sedan dess har den dominikanska ekonomin vuxit medan den haitiska ekonomin har avtagit, pÄ grund av interna maktkamper, snabb befolkningstillvÀxt, klimatkatastrofer och handelsembargon. Ett stort antal haitiska arbetare har flyttat till och bosatt sig i Dominikanska republiken under flera generationer. De tvÄ regeringarna har inte kunnat komma överens om en rÀttslig ram för att hantera dessa Àttlingars medborgarskap, vilket lÀmnar omkring en miljon mÀnniskor av haitisk hÀrkomst i Dominikanska republiken i praktiken statslösa. Det gör att de har begrÀnsad tillgÄng till sjukvÄrd, utbildning och arbetsmöjligheter, samtidigt som de upplever mycket rasism i Dominikanska republiken. En "anti-haitisk" ideologi kan tillskrivas Ären av den spanska rasistiska mentaliteten, rasstereotyper och den historiska förekomsten av mörkhyade mÀnniskor som "underlÀgsna". MÄnga haitier har mist livet till följd av denna diskriminering.

Den humanitÀra krisen har förvÀrrats de senaste Ären. Omkring 60 procent av befolkningen lever under den nationella fattigdomsgrÀnsen, vÀldigt fÄ har tillgÄng till rent vatten och spÀdbarnsdödligheten Àr hög.

BistĂ„ndsorganisationer försöker sĂ€kerstĂ€lla socialt bistĂ„nd, sĂ„som sjukvĂ„rd och utbildning. JordbĂ€vningen 2010 orsakade ocksĂ„ enorm förstörelse, dĂ€r huvudstaden raserades. Smitta och spridning av sjukdomar Ă€r ocksĂ„ ett stort problem. Över 10 000 mĂ€nniskor dog till följd av ett kolerautbrott som började 2010. Det var FN-soldater frĂ„n andra lĂ€nder som förde kolera till landet.

Den 7 juli 2021 mördades Jovenel Moïse, landets president, i sin bostad i Port-au-Prince. En grupp pÄ 28 utlÀndska legosoldater ska ha ansvar för mordet. Detta startade en ny "vÄg" av oroligheter i landet, som har förvÀrrats.

Brottslighet och gÀngaktivitet Àr utbredd, och Haiti lider av alarmerande nivÄer av mord och kidnappningar som utförs av kriminella gÀng som kontrollerar strategiska omrÄden i landet.

I slutet av september godkÀnde FN:s sÀkerhetsrÄd att ett Kenya-ledd sÀkerhetsuppdrag skulle hjÀlpa Haiti att utrota gÀng.

Haiti var ett av de lÀnder som grundade FN 1945. De Àr ocksÄ medlemmar i ett antal av FN:s specialorganisationer, och internationella organisationer som World Trade Organization (WTO).

MĂ€nsklig utveckling

Haiti Àr nummer 150 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla lÀnder

Ekonomi och handel

Haiti har fÄtt lida efter att de vann revolutionen mot Frankrike. TvÄ decennier senare ÄtervÀnde franska krigsfartyg och hotade ett folk som hade betalat för sin frihet i blod, och stÀllde ett ultimatum: "Betala igen, eller förbered er för krig."

I generationer har Àttlingarna till de förslavade betalat Àttlingarna till sina tidigare slavmÀstare och slavhandlare med pengar som kunde ha anvÀnts för att bygga skolor, vÀgar, kliniker eller en bidra till en levande ekonomi. The Times uppskattar att priset Haiti har fÄtt "betala tillbaka" till Frankrike för sin frihet, under loppet av 64 Är, Àr runt 560 miljoner dollar idag, eller över 6 miljarder kronor. Detta har inneburit att Haiti har haft begrÀnsade ekonomiska möjligheter sedan dess.

Haiti har den lÀgsta bruttonationalprodukten (BNP) per capita pÄ vÀstra halvklotet och Àr det fattigaste landet i Nordamerika. Skillnaderna mellan rika och fattiga inom landet Àr stora. MÄnga haitiska familjer överlever idag pÄ pengar de fÄr frÄn slÀktingar utomlands.

Frekventa naturkatastrofer har varit en stor ekonomisk börda för landet, inte minst jordbÀvningen 2010, som gjorde 3 miljoner mÀnniskor beroende av nödhjÀlp.

För första gÄngen 2022 registrerades katastrofala hungernivÄer i Haiti. I den gÀngkontrollerade stadsdelen Cite Soleil möter 4,7 miljoner mÀnniskor akut hunger, och mÄnga har inte lÀngre tillgÄng till sina jobb, marknader och hÀlso- och kosttjÀnster. VÀrldslivsmedelsprogrammet (WFP) uppskattar att en av tvÄ haitier lever med matbrist.

Blandningen av osÀkerhet och klimatkriser har vÀnt tidigare vinster i fattigdomsbekÀmpningen.

Statistik

HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Haiti för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet

Befolkning

InvÄnare

Se statistik över befolkningssiffror i alla lÀnder

Barn per kvinna

Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.

Se statistik över fertilitet i alla lĂ€nder

Barndödlighet

Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda

Se statistik över barnadödlighet i alla lÀnder

Fattigdom

BNP per invÄnare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.

Se BNP-statistik för alla lĂ€nder

MĂ€nsklig utveckling

Haiti Àr nummer 150 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla lÀnder

UndernÀrd befolkning

Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.

Se statistik över undernĂ€rda i alla lĂ€nder

HĂ€lsa

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten

Se statistik över rent vatten i alla lÀnder

Vaccin

Andel barn vaccinerade mot mÀssling

Se statistik över vaccination mot mÀssling i alla lÀnder

JĂ€mlikhet

Fördelning mellan könen

Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet

Se statistik över GII-indeks för alla lĂ€nder

Jobb

Arbetslöshet

Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.

Se statistik över arbetslöshet för alla lÀnder

Klimat

Ekologiskt fotavtryck

Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Haiti skulle vi behöva jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lĂ€nder

CO2-utslÀpp

Ton CO2 per invÄnare

Se statistik över CO2-utslĂ€pp per invĂ„nare for alla lĂ€nder

Utbildning

Skolutbildning

Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?

Se statistik över förvÀntade Är i skolan för alla lÀnder

LĂ€s- och skrivkunnighet

Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.

Se statistik över lÀs- och skrivkunnighet för alla lÀnder

Karta över Haiti