Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Jakarta |
| Etniska grupper: | Javaneser 40,1 %, Sundaneser 15,5 %, Malajiser 3,7 %, Batak 3,6 %, Madureser 3 %, Betawi 2,9 %, Minangkabau 2,7 %, Bugineser 2,7 %, Bantenesiska 2 %, Banjaresiska 1,7 %, Balinesiska 1,7 %, 1,7 % Acehnese 1,4 % Ac %, Sasak 1,3 %, kinesiska 1,2 %, övriga 15 % (2010) |
| SprÄk: | Bahasa Indonesia (officiellt, modifierad form av malajiska), engelska, hollÀndska, lokala dialekter (av vilka den mest talade Àr javanesiska); notera - mer Àn 700 sprÄk anvÀnds i Indonesien |
| Religion: | Bahasa Indonesia (officiell, modifierad form av malajiska), engelska, hollÀndska, lokala dialekter (av vilka den mest talade Àr javanesiska); notera - mer Àn 700 sprÄk anvÀnds i Indonesien |
| Befolkningsantal: | 279,134,505 (2022) |
| Statsskick: | Republik |
| Area: | 1 904 569 kvadratkilometer |
| Valuta: | Rupiah |
| Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 14 653 PPP$ |
| Nationaldag: | 17 augusti |
Geografi
Indonesien Àr en ögrupp som ligger mellan det sydostasiatiska fastlandet och Australien. SkÀrgÄrden bestÄr av över 17 000 öar, varav 6 000 Àr bebodda. De största öarna i Indonesien Àr Sumatra, Java, Kalimantan, Sulawesi och den vÀstra delen av Papua pÄ ön Nya Guinea. Landet ligger i ett omrÄde dÀr tre delar av jordskorpan möts och har dÀrför ett stort antal aktiva vulkaner och jordskalv förekommer ofta. Tsunamin som drabbade flera omrÄden i Sydostasien 2004 orsakades av en underjordisk jordbÀvning. Aceh-provinsen pÄ Sumatara drabbades hÄrdast, dÀr 220 000 indoneser omkom.
Indonesien har vĂ€rldens tredje största tropiska regnskog, som tĂ€cker cirka 70 % av landets yta. MĂ„nga lĂ„nga skogklĂ€dda bergskedjor prĂ€glar landskapet men det finns Ă€ven stora lĂ„glĂ€nta omrĂ„den pĂ„ nĂ„gra av öarna. Landet har ett tropiskt kustklimat, och temperaturen Ă€r alltid över 18 grader med en luftfuktighet mellan 70â90%.
AnvÀndningen av olja och kol som energikÀllor i kombination med överanvÀndningen av konstgödsel och bekÀmpningsmedel har skapat stora miljöproblem. Avskogning kopplad till palmoljeplantager Àr ett vÀxande problem.
Befolkningspyramid 2025
Historia
De Àldsta spÄren av mÀnskligt liv i omrÄdet Àr cirka 1 miljon Är gamla. Nyare populationer kom frÄn fastlandet i Sydostasien runt 3000 f.Kr. Islam spred sig till landet pÄ 1300-talet och blev sÄ smÄningom den största religionen i omrÄdet. Av kolonialstaterna var portugiserna de första att bosÀtta sig i landet i början av 1500-talet. FrÄn 1600-talet tog hollÀndarna kontroll över stora delar av handeln och landet blev en hollÀndsk koloni omkring Är 1800.
Indonesien var under japansk ockupation under andra vÀrldskriget. 1949 erkÀndes det som en sjÀlvstÀndig stat under ledning av den nationalistiska ledaren Sukarno. 1965 gjordes ett kuppförsök med kommunistiska element. Kuppförsöket utlöste en antikommunistisk reaktion och slogs ned hÄrt av armén, bland annat dödades minst 80 000 riktiga och pÄstÄdda kommunister. Missnöjet med ledaren Sukarno ökade och 1968 valdes general Suharto till ny president. Han introducerade sin egen statsideologi: Pancasila. Pancasila innebÀr att landet ska styras enligt fem punkter: tron pÄ en gud, rÀttvis och civiliserad mÀnsklighet, nationell enhet, demokrati och social rÀttvisa. Att inte hÄlla med om detta blev detsamma som att vara kommunist eller radikal muslim.
1975 ockuperade Indonesien grannön Ăsttimor, som blev sjĂ€lvstĂ€ndigt först 1999. LĂ€s mer om detta i vĂ„r landsprofil pĂ„ Ăsttimor.
Indonesien drabbades hÄrt av den asiatiska finanskrisen 1998, som utlöste vÄldsamma protester mot Suhartos auktoritÀra regim och ledde till att han lÀmnade makten. I juni 1999 hölls de första fria valen sedan 1955 och 2004 valdes för första gÄngen en president genom direkta val.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Indonesien skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Indonesien Àr en republik med ett flerpartisystem. BÄde presidenten och nationalförsamlingens 550 ledamöter vÀljs för fem Är. Presidenten Àr statschef och överbefÀlhavare för landets vÀpnade styrkor. Landet Àr uppdelat i 33 provinser, förutom de speciella regionerna Aceh och Yogyakarta och huvudstadsdistriktet Jakarta. Indonesien Àr vÀrldens fjÀrde folkrikaste land och flera vÄgor av invandring till landet har lett till en befolkning som bestÄr av flera olika sprÄk, religioner och kulturer. Detta komplicerade etniska mönster har fÄtt vissa grupper att vilja separera sig och bilda egna stater.
Majoriteten av landets fattiga bor pÄ landsbygden och i de östra delarna av landet. MÄnga fattiga familjer drabbades hÄrt 2005 nÀr den dÄvarande presidenten skar ner brÀnslesubventionerna, samtidigt som ris blev dyrare. Trots att landets ekonomiska tillvÀxt har varit god prÀglas Indonesien av en rad utmaningar kopplade till fattigdom, terrorism och korruption. Mödra- och spÀdbarnsdödlighet och undernÀring bland barn Àr ocksÄ ett stort problem.
MĂ€nsklig utveckling
Indonesien Àr nummer 106 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Indonesien drabbades hÄrt av den asiatiska finanskrisen 1998 men har sedan dess upplevt en hög ekonomisk tillvÀxt. UtlÀndska investeringar har ökat kraftigt de senaste Ären. Huvuddelen av den ekonomiska tillvÀxten har koncentrerats till ön Java och huvudstaden Jakarta. Landets mÄnga öar skapar utmaningar med transporter och ett vÀl utbyggt transportnÀt finns bara i de tÀtbefolkade delarna av landet. Indonesien har god kontakt med grannlÀnderna och landet Àr en av grundarna till ASEAN, en sydasiatisk organisation för politiskt och ekonomiskt samarbete.
Idag Àr Indonesien den största ekonomin i Sydostasien. Landet Àr vÀrldens största producent av palmolja och vÀrldens nÀst största producent av naturgummi. Kol, naturgas, palmolja, naturgummi, textilier, olja och elektriska apparater Àr viktiga exportvaror. Indonesiens viktigaste handelspartner Àr Kina, Singapore, Japan, Sydkorea och USA. Turismen Àr ocksÄ en viktig inkomstkÀlla och ungefÀr en tredjedel av turisterna som kommer besöker provinsen Bali.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Indonesien för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Indonesien Àr nummer 106 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Indonesien skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.