Flagga

Nyckeltal och fakta
Huvudstad: | Reykjavik |
Etniska grupper: | Nordiskt och keltiskt ursprung 94 %, andra/ospecificerade/ingen 6 % |
SprÄk: | IslÀndska, engelska, andra nordiska sprÄk, tyska |
Religion: | Protestanter 80,7 %, katoliker 2,5 %, frikyrkosamfund 4 %, andra religioner 3,6 %, andra/ospecificerade/ingen9,2 % (2006) Islands evangelisk-lutherska statskyrka (officiell) 73.8 %, romersk-katolska kyrkan 3.6 %, Reykjavik frikyrka 2.9 %, Hafnarfjorour Frikyrka 2 %, kongregationalistkyrkan 1 %, andra religioner 3.9 % (inkluderar pingstvÀnner och asatroende), ingen 5.6 %, annan/ospecificerad 7.2 % (2015) |
Befolkningsantal: | 354,234 (Juli 2021) |
Statsskick: | Konstitutionell republik |
Area: | 103 000 kvadratkilometer |
Valuta: | IslÀndsk krona |
Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 69 081 PPP$ |
Nationaldag: | 17 juni |
Geografi
En tiondel av Islands yta bestÄr av glaciÀrer. Dessutom har landet hundratals varma kÀllor och gejsrar. I landets centrala delar finns berg och glaciÀrer, medan kusten Àr flackare och har mÄnga djupa fjordar. Island ligger pÄ en undervattensbergskedja som löper lÀngs Atlantens havsbotten. Berget ligger mellan tvÄ kontinentalplattor som lÄngsamt flyttas isÀr. PÄ grund av detta har landet flera aktiva vulkaner. I genomsnitt sker vulkanutbrott pÄ Island vart femte Är. à r 1963 bildades den nya ön Surtsey av ett stort utbrott. Island ligger strax söder om polcirkeln, men pÄ grund av Golfströmmen Àr klimatet relativt milt. De har svala somrar och milda vintrar, och de flesta hamnar Àr isfria. Som följd av bÄde vind och överbetning Àr jorderosion ett av de största miljöproblemen pÄ Island.
Historia
Island beboddes troligen av irlÀndska munkar innan skandinaverna började bosÀtta sig dÀr frÄn 870. Innan 930 var all Äkermark tagen i bruk och det inrÀttades ett lagstiftande och dömande parlament (Alltinget). Kristendomen infördes runt Är 1000. Island var sjÀlvstÀndigt fram till 1262 dÄ landet slogs samman med Norge. I slutet av 1400-talet blev Island och Norge en del av Danmark under Kalmarunionen. Klimatet var hÄrt och kallt pÄ 1800-talet och mÄnga islÀnningar emigrerade till USA och Kanada. Det vÀxte sÄ smÄningom fram en islÀndsk frihetsrörelse som 1870 fick igenom en grundlag. Först 1918 blev landet sjÀlvstÀndigt men den danska kungen fortsatte vara statschef. Under andra vÀrldskriget ockuperades Island av USA som hade den militÀra kontrollen över ön. Danmark var ockuperat av tyskarna och amerikanerna ville ha en attackbas mellan USA och Europa. Island fick tillbaka sin sjÀlvstÀndighet först 1944 efter att en folkomröstning bestÀmde att avsluta unionen med Danmark. Landet hade inget eget militÀrt försvar och slöt ett fördrag med USA pÄ 1950-talet som tog pÄ sig ansvaret för försvaret i utbyte mot att de kunde stationera trupper och anvÀnda flygbaser i landet.
SamhÀlle och politik
Island Àr en republik med en president som statschef. Presidenten har liten politisk makt och mest ceremoniella uppgifter. Landet har enligt grundlagen frÄn 1944 ett parlamentariskt styre som bygger pÄ demokrati och flerpartival. Det Àr statsministern som Àr regeringschef och utser regeringen. Den islÀndska nationalförsamlingen kallas Alltinget och bestÄr av 63 personer. Alltinget kan hÀrledas rakt tillbaka till 930. Island har i likhet med de övriga skandinaviska lÀnderna en lÄng socialdemokratisk tradition. Landet har ett vÀl utbyggt vÀlfÀrdssystem, med gratis utbildning, god hÀlsovÄrd och goda social- och trygghetssystem. Finanskrisen 2008 hade enorma konsekvenser för mÄnga islÀnningar och mÄnga har förlorat förtroendet för politikerna. Trots att Island har varit i förhandlingar med EU har planerna om EU-medlemskap Ànnu lagts pÄ is.
MĂ€nsklig utveckling
Island Àr nummer 3 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Island var lÀnge ett av vÀrldens rikaste lÀnder. Ekonomin baserades till stor del pÄ fiskeindustrin som stod för 60 procent av exportinkomsterna. PÄ 90-talet genomförde regeringen en stark liberalisering av ekonomin. Statligt Àgda företag sÄldes och de större bankerna privatiserades. Den finansiella sektorn vÀxte kraftigt och mÄnga islÀndska banker etablerade sig i utlandet. Detta skapade en mycket hög ekonomisk tillvÀxt och innan den globala ekonomiska krisen slog till Är 2008 hade bankerna en omsÀttning som var tolv gÄnger större Àn landets BNP, men i gengÀld hade de en lika stor utlandsskuld. Bankerna hade tagit stora lÄn utomlands för att finansiera egna lÄn. NÀr den globala finanskrisen slog till kollapsade de tre största bankerna. Staten tog över bankerna i ett försök att stabilisera ekonomin. MÄnga islÀndska företag gick i konkurs, den islÀndska kronan föll kraftigt och arbetslösheten ökade. Island Àr det första landet i Norden som tog ett krislÄn pÄ 2,1 miljarder dollar frÄn IMF. Under 2010 stabiliserades ekonomin igen och Ären efterÄt har det varit ekonomisk tillvÀxt i landet.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Island för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Island Àr nummer 3 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Island skulle vi behöva 0 jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.