Italien

Geografi

Konturerna av Italien liknar en stövel som delar Medelhavet i en västlig och en östlig del. Landet sträcker sig från alperna i norr till medelhavet i söder. Landet har två stora öar: Sardinien och Sicilien. Sicilien ligger i söder, på ön finns den 3330 meter höga vulkanen Etna, som har utbrott nästan varje år. I norr ligger den bördiga Poslätten, mellan bergskedjorna Alperna och Apenninerna.

Italien har ett varierat klimat. De nordligaste delarna har ett tempererat klimat. De södra delarna har ett medelhavsklimat, med torr och varm sommar och mild och regnig vinter. Det blir mindre och mindre årlig nederbörd desto längre söder man kommer i landet.

Historia

Under antiken var Italien hem för Europas största imperier. Etruskerna enade de små samhällena runt floden Tibern till en stadsstat omkring 600 f.Kr. Så småningom gjorde invånarna uppror och bildade den romerska republiken, som blev början på det romerska imperiet. Som störst sträckte sig imperiet från England i väster, ner över Medelhavsområdet, till Kaspiska havet i öster. Efter Romarrikets fall på 400-talet ockuperades det och plundrades flera gånger. Under hela 1300-talet blomstrade stadsstaterna. Florens, Milano och Venedig blev viktiga handelscentra och sågs som de mest inflytelserika i Europa. Flera försök att ena landet efter Napoleonkrigen i slutet av 1700-talet slutade med revolutionen 1848. 1861 blev Italien en självständig stat. Under 1900-talet drabbades Italien av politiska oroligheter och maktkamper. Landet deltog aktivt i båda världskrigen, vilket medförde stort lidande för civilbefolkningen.

Med hjälp av det amerikanska biståndet, Marshallplanen, kunde den italienska ekonomin återhämta sig efter andra världskriget. Ändå var det stor skillnad mellan industrialiseringen i norr och den fattiga södern. Italien valde tidigt att delta i det västliga samarbetet och gick 1949 med i Nato. Under efterkrigstiden har Italien varit ett viktigt land i den internationella politiken, och har spelat en avgörande roll i den Europeiska unionen (EU). På 1970-talet upplevde landet flera terrordåd i samband med stora politiska konflikter mellan kommunisterna och högern. Dessutom präglades ekonomin av arbetslöshet, inflation och låg tillväxt.

År 1992 avslöjades en enorm politisk skandal. Politiker i regeringen och oppositionen anklagades för korruption. Detta har bidragit till att italienarna har lågt förtroende för politiker och det politiska systemet. År 1994 ställde Silvio Berlusconi för första gången upp i ett val. Han hade grundat sitt eget parti, Forza Italia, och gick till val på liberala värden: privatisering, nedskärningar i offentliga utgifter och sänkta skatter. Berlusconi-eran under 2000-talet kännetecknas av att ekonomisk, medierelaterad och politisk makt låg i premiärministerns händer.

Samhälle och politik

Italien gick från att vara en monarki till en republik efter andra världskriget. Landet har en parlamentarisk regering, där presidenten utser premiärminister och regering. Italiensk politik har under flera år präglats av det spända förhållandet mellan de rika områdena i norr och de fattiga i söder. Skillnaderna mellan regionerna har lett till politisk instabilitet. Nya regeringar har utsetts nästan årligen sedan andra världskriget.

Under de senaste åren har partier på högerkanten vuxit och har haft regeringsmakten vid flera tillfällen. Högerns framgång beror både på ökad främlingsfientlighet och på ett missnöje med den ekonomiska utvecklingen. Rasism är idag ett utbrett problem. Amnesty International har upprepade gånger påpekat att invandrarnas arbetskraft exploateras, till exempel genom lägre eller inga löner.

I september 2022 hölls ett nyval där en högerkoalition ledd av Giorgia Meloni vann. Detta är den första högerextrema regeringen i Italien sedan Mussolinis diktatur. De har lovat skattesänkningar, högre pensioner och stramare invandringspolitik.

Familjeband är starka i Italien. Särskilt i söder lever fortfarande generationer under samma tak. Det finns nu fler kvinnor med universitetsutbildning än män, och antalet kvinnor i arbete har också ökat. Italien har också den högsta andelen personer i 20-årsåldern utan utbildning eller arbete i hela EU.

Varje år anländer tusentals människor på flykt till Italien med båt. Ökade gränskontroller och stöd till kustbevakningen i Libyen har lett till en minskad flyktingström. Den italienske inrikesministern kräver dock att andra länder tar steget, annars kommer Italien att tillåta flyktingarna att resa vidare till resten av Europa. Detta skulle strida mot Dublinavtalet, som föreskriver att flyktingar måste söka asyl i det första land de anländer till i Europa.

Italien blev medlem i FN den 14 december 1955 och är också medlem i ett antal fackorgan. Flera av dessa – de som fokuserar på jordbruk och livsmedelssäkerhet – har sitt huvudkontor i Rom. Detta inkluderar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Världslivsmedelsprogrammet (WFP) och Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD).

Ekonomi och handel

Italien har idag en avancerad och varierad industri och är en av världens största ekonomier. Landet är industrialiserat, men nästan all industri finns i norra Italien. Norra Italien står för 60 % av landets bruttonationalprodukt (BNP). Liksom i många andra länder är ungdomsarbetslösheten ett stort problem. Arbetslösheten är hög, men den är betydligt högre i söder än i norr.

De viktigaste exportmarknaderna för Italien är Tyskland och Frankrike, och de viktigaste exportvarorna är maskiner, apparater, fordon, kläder, skor, lädervaror och jordbruksprodukter. Tjänstesektorn står för cirka 70 procent av bruttonationalprodukten, och turistsektorn spelar en mycket viktig roll i den italienska ekonomin. 

Italien är en del av eurosamarbetet. Vid millennieskiftet år 2000 hade Italien den lägsta ekonomiska tillväxten och den högsta statsskulden av alla länder i euroområdet. Arbetslösheten var hög och den ökade medellivslängden, de låga födelsetalen och de stora pensionerna ökade de offentliga utgifterna. Detta utlöste stora demonstrationer. Italien var vid flera tillfällen nära att drabbas av straffsanktioner från EU på grund av sina budgetunderskott. År 2005 sänktes EU:s krav, men det fanns fortfarande ett stort behov av åtstramningar och förändringar. Våren 2010 var Italien en av de länder vars ekonomiska bakslag betraktades som ett hot mot eurosamarbetet. EU ställde återigen ett antal krav på åtstramningar.

Italien kunde ha varit en stormakt i Medelhavsområdet, men korruption, maffiastyre och politiska meningsskiljaktigheter har hämmat utvecklingen i landet. Den höga statsskulden bidrog till eurokrisen och Italien har tvingats göra stora besparingar.