Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Beijing
Etniska grupper: Den kinesiska regeringen erkÀnner officiellt 56 etniska grupper. Hankineser 91,6 %, zhuang 1,3 %, Andra 7,1 % (2010)
SprÄk: Mandarin, kantonesiska, wu, minbei, xiang, gan, hakkadialekter och andra mindre minioritetssprÄk
Religion: Officiellt ateistiskt. Buddhist 18.2%, Kristna 5.1%, Muslimer 1.8%, Folkreligioner 21.9%, Hinduer < .1%, Judar < .1%, Andra 0.7%, Oidentifierade 52.2% (2010)
Befolkningsantal: 1,445,918,163 (September, 2021)
Area: 9 596 960 kvadratkilometer
Valuta: Yuan
Bruttonationalinkomst per invÄnare: 21 476 PPP$
Nationaldag: 1 oktober

Geografi

Kinas storlek, samt regionala skillnader i förhÄllande till höjd och avstÄnd till havet, skapar stora variationer i landets klimat och natur. Den vÀstliga delen av landet bestÄr i huvudsak av fjÀll och torra omrÄden, medan landet mot öst Àr tÀckt av fruktbara slÀtter. Monsunvindarna har stor pÄverkan pÄ landets klimat. Om vintern dominerar de polara vindarna, medan varma och tropiska vindar kommer till landet om sommaren.

Utvinning av olja, amt kolproduktionen har lett till en omfattande luftförorening. Flera av de kinesiska stÀderna Àr rankade bland vÀrldens mest förorenade stÀder. Vidare har utslÀpp frÄn industrin lett till brist pÄ rent vatten. Avskogning och jorderosion Àr nÄgra av orsakerna till att Kina sedan 1949 har förlorat en femtedel av landets odlingsbara omrÄden.

I Kina pÄgÄr utvecklingen av vÀrldens största damm och vattenkraftverk, de tre ravinernas damm. Dammen har varit vÀldigt omdiskuterad bland annat pÄ grund av att över 1,2 miljoner mÀnniskor blivit tvÄngsflyttade av bygget och för att bygget kan ha rubbat ekosystem och skapat permanenta skador pÄ miljön.

Historia

I flera Ă„rhundraden var Kina en av de mest avancerade civilisationerna i vĂ€rlden. De stora uppfinningarna som kompass, krut, papper och boktryckarkonsten kommer frĂ„n Kina. Landet har blivit styrt av ett antal dynastier och var en lĂ„ng period under mongolisk styre. År 1912 blev den kinesiska republiken upprĂ€ttad, samtidigt som Kinas sista kejsardynasti avslutades.

Det nationalistiska partiet Guomindang och det kommunistiska partiet kĂ€mpade om makten i mĂ„nga Ă„r, men ingen av dem fick full kontroll över landet. År 1937 bröt det ut ett krig mellan Kina och Japan. Oenigheterna mellan de tvĂ„ partierna lades Ă„t sidan för att kĂ€mpa tillsammans mot Japan. DĂ„ Kina vann i kriget Ă„r 1945, bröt det omedelbart ut inbördeskrig som kostade 12 miljoner mĂ€nniskor livet. Kommunisterna, med Mao Zedong i spetsen, vann och upprĂ€ttade Folkrepubliken Kina Ă„r 1949. AnhĂ€ngare av det nationalistiska partiet drog sig tillbaka och bosatte sig pĂ„ ön Taiwan, dĂ€r de upprĂ€ttade Republiken Kina.

Mao styrde med jÀrnhand och lanserade bland annat Är 1966 den stora proletÀra kulturrevolutionen. MÄlet var, enligt Mao, att utrota alla gamla sedvanor och bruk i det kinesiska samhÀllet och ersÀtta dem med kommunistisk ideologi. Maos död Är 1976 ledde till en uppgörelse med de mer radikala elementen i kommunismen.

Ekologiskt fotavtryck

Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Kina skulle vi behöva jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnder

SamhÀlle och politik

Kina Àr en socialistisk enhetsstatlig folkrepublik. Kommunistpartiet styr landet och det finns ingen reell opposition. Presidenten och statsministern blir valda pÄ den nationella folkkongressen som Àr Kinas högsta politiska organ. Kongressens utövande kommitté, som Àr kontrollerat av kommunistpartiet, fungerar som lagstiftande församling resten av Äret.

Den nuvarande presidenten, Xi Junping, har fÀst ett starkare grepp om makten och Àr den mÀktigaste kinesiska ledaren sedan Mao. Enligt traditionen byts det kinesiska ledarskapet ut vart tionde Är, men det rÄder osÀkerheter om Xi Jinping kommer ge upp makten. Extremt fÄ nya personer har fÄtt höga stÀllningar i partiet och staten och folkkongressen har nu dessutom tagit bort tidsbegrÀnsningarna för hur mÄnga Är nÄgon fÄr vara president.

Respekten för de mÀnskliga rÀttigheterna Àr liten. Korruption anses vara ett stort problem, och Ärligen straffas hundratals mÀnniskor med döden för ekonomiska förbrytelser. VÀstvÀrlden Àr sÀrskilt kritiska till Kinas ockupation av Tibet, samt Kinas krav att Taiwan bör ansluta sig till fastlandet.

För att begrÀnsa den enorma befolkningstillvÀxten i landet förde myndigheterna lÀnge en strÀng enbarns-politik. Politiken har mildrats, men Kina Àr pÄ vÀg att fÄ en Äldrande befolkning. Den enorma ekonomiska tillvÀxten har bidragit till ökade skillnader mellan fattiga och rika, samt mellan stad och landsbygd.

Kinas utrikespolitik Àr under utveckling, i takt med landets framvÀxt och som ekonomisk stormakt och behovet för att ta tillvara det vÀxande intresset i utlandet. Utrikespolitiken prÀglas av en önskan om stabilitet i nÀromrÄdena och goda förbindelser med viktiga handelspartners. Samtidigt försöker Kina, med varierande tur, att försÀkra omvÀrlden om att de har fredliga avsikter.

MĂ€nsklig utveckling

Kina Àr nummer 71 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla lÀnder

Förbindelser med andra lÀnder i sÀkerhetsrÄdet

Kina Àr en utav FN:s permanenta medlemmar inom sÀkerhetsrÄdet.

LÀs mer om sÀkerhetsrÄdet pÄ FN.se

Kina Àr en vÀxande supermakt och kommer att kunna utmana USA: s stÀllning som vÀrldens enda supermakt i framtiden. USA ser detta och vill begrÀnsa Kinas makt och inflytande internationellt. Kinas ledarskap Àr Ä sin sida ambitiöst och de arbetar hÄrt för att konkurrera USA: dess ekonomi vÀxer snabbt, de gÄr in i politiskt samarbete med fler och fler lÀnder, de arbetar för att ha en vÀrldsledande tekniksektor, och de lÀgger stora summor för att uppgradera militÀren. Kina ser USA som en sjÀlvutnÀmnd vÀrldspolisstyrka som blandar sig i andra lÀnders angelÀgenheter. Det irriterar Kina nÀr USA kritiserar dem för brott mot mÀnskliga rÀttigheter, till exempel nÀr de kvarhÄller uigurerna i Xinjiang och begrÀnsar demokratin i Hong Kong. Kineserna Àr ocksÄ irriterade över hur USA gör internationellt och tillÄter sig att bryta mot regler som de sjÀlva krÀver att andra följer. Kina betonar ofta i sina uttalanden att det vill ha en vÀrld dÀr alla lÀnder behandlar varandra som jÀmlikar och respekterar varandras suverÀnitet, vilket kan tolkas som ett stick mot amerikanerna. Trots alla meningsskiljaktigheter Àr de tvÄ mycket nÀra förbundna genom handel. BÄda lÀnderna producerar varor det andra Àr helt beroende av. Detta skapar en relation som prÀglas av en krÀvande balans mellan nÀra samarbete och rastlös skepsis.

Kina, tillsammans med Ryssland, Ă€r en motvikt till den USA-dominerade vĂ€stvĂ€rldsordningen och vill minska inflytandet frĂ„n USA och vĂ€stmakterna globalt. BĂ„de Ryssland och Kina tror att nationell suverĂ€nitet Ă€r stark och Ă€r negativa till att FN bör ingripa i lĂ€ndernas inre angelĂ€genheter. De tvĂ„ lĂ€nderna Ă€r snabba med att hota med ett veto om sĂ€kerhetsrĂ„det blandar sig i nationell politik. ÄndĂ„ Ă€r Kina förmodligen den mer tillbakadragna av de tvĂ„ och koncentrerar sig mer pĂ„ ekonomisk tillvĂ€xt, medan Ryssland i större utstrĂ€ckning gĂ„r en konfrontationslinje.

Storbritannien och Frankrike, liksom de andra vÀstmakterna i sÀkerhetsrÄdet, Àr nÀra allierade med USA och stÄr dÀrför ofta med USA om det rÄder oenighet med Kina. Det finns en omfattande handel mellan de tre lÀnderna, men inte mycket samarbete utöver det. Européerna kritiserar ocksÄ kineserna för sina krÀnkningar av de mÀnskliga rÀttigheterna, sÀrskilt i Xinjiang, vilket irriterar Kina fruktansvÀrt.

NÀr det gÀller Mellanöstern vill Kina samarbeta med alla. Det innebÀr att de inte vÀljer sida mellan Israel och Iran, utan vill handla med bÄda och inte brÄka med nÄgon av dem. SÀrskilt Israel Àr en attraktiv handelspartner eftersom det Àr ett av de ledande lÀnderna i vÀrlden inom forskning och teknikutveckling, vilket Kina prioriterar högt. Kina vill att en god relation med Israel ska fortsÀtta och köpa israelisk teknik, medan Israel har gynnats av enorm tillvÀxt i exporten med Kina de senaste Ären. Det faktum att Israel ligger sÄ nÀra USA, sÀrskilt i sÀkerhets- och MellanösternfrÄgor, dÀmpar emellertid relationen Israel-Kina.

I juli 2020 ingick Kina och Iran ett samarbetsavtal som strÀcker sig 25 Är framÄt. Avtalet innebÀr enorma kinesiska investeringar i Irans infrastruktur, till exempel 5G -nÀt, jÀrnvÀgar, hamnar och banker, i utbyte mot att Kina garanteras köpa iransk olja med stora rabatter. Kina vill öka handeln med Iran, vilket kÀrnkraftsavtalet underlÀttade. De Àr alltsÄ mest oroliga för att avtalet ska Äterupplivas sÄ att detta samarbete kan fortsÀtta.

StÀllning i kÀrnvapenfrÄgan

Kinas utrikespolitik kan kort beskrivas som: "inga konfrontationer, inga konflikter, respekt och win-win-samarbete." Detta innebÀr att Kina inte blandar sig i andra lÀnders inre angelÀgenheter, och att de blir mycket defensiva om nÄgon blandar sig i Kinas inrikes angelÀgenheter. Detta gÀller sÀrskilt frÄgor om mÀnskliga rÀttigheter.

BÄde Kina och Ryssland Àr av den uppfattningen att vÀstmakterna försöker tvinga sina vÀrderingar till resten av vÀrlden, till exempel mÀnskliga rÀttigheter och liberal demokrati. De hÄller inte med om mycket av vad mÀnskliga rÀttigheter stÄr för och arbetar aktivt för att se till att mÀnskliga rÀttigheter inte ingÄr i internationell politik och samarbete.

IstÀllet Àr Kina bekymrat över ekonomisk tillvÀxt och utveckling i sitt hemland och har blivit kÀnt för att bedriva ekonomisk diplomati. De upprÀttar förbindelser med andra lÀnder, vanligtvis lÄg- och medelinkomstlÀnder, dÀr Kina lockar med stora lÄn och investeringar i infrastruktur och industri, i utbyte mot att fÄ tillgÄng till naturresurser och lovar att "respektera Kinas suverÀnitet", dvs inte kritisera Kina eller kinesisk politik.

Kina Àr en av vÀrldens kÀrnvapenstater, och har ca. 350 kÀrnvapenspetsar i sin nuvarande arsenal. Landet Àr medlem i icke-spridningsfördraget och har upprepade gÄnger hÀvdat att kÀrnvapenstaterna mÄste avvÀpna sin arsenal. De tror att Ryssland och USA har ett sÀrskilt stort ansvar eftersom de stÄr för över 90 procent av vÀrldens kÀrnvapen. Trots dessa uttalanden ökade Kina faktiskt sin egen arsenal med 30 kÀrnvapen 2020 som en del av en betydande modernisering av sin militÀr.

Kina har inte undertecknat avtalet om icke-spridning av kÀrnvapen, men har sagt att det stöder tanken pÄ en vÀrld fri frÄn kÀrnvapen. De Àr dock inte intresserade av att ge upp sina egna vapen sÄ lÀnge andra stater behÄller sina.

Kina Àr den enda stormakten i FN: s sÀkerhetsrÄd som har utfÀrdat en förklaring om att det aldrig kommer att bli den första parten som anvÀnder kÀrnvapen i en konflikt. Kina har uppmanat andra kÀrnvapenstater att lÀmna liknande garantier.

Kina var med och förhandlade om kÀrnkraftsavtalet med Iran 2015 och har sedan dess stött affÀren. Kinas intresse ligger i ökad handel med Iran, som Àr en stor oljeexportör och en stor marknad för kinesiska produkter, och vill inte att Iran ska bli föremÄl för sanktioner. NÀr Trump drog sig ur USA frÄn avtalet 2018 Ängrade Kina det och har sedan kallat USA: s krav orimliga. Kina har vid flera tillfÀllen uttalat sitt stöd för kÀrnkraftsavtalet och att samarbete Àr i vÀrldssamhÀllets bÀsta.

NÀr det gÀller upprÀttandet av en kÀrnvapenfri zon i Mellanöstern stöder Kina detta förslag. Kina har uppmanat Israel att ansluta sig till icke-spridningsfördraget och dÀrmed uppfylla ett av de viktiga villkoren för upprÀttandet av zonen. FN: s generalsekreterare bjöd in till den första konferensen om frÄgan om en kÀrnvapenfri zon i Mellanöstern i november 2019. Kina blev inbjuden och deltog tillsammans med de inblandade lÀnderna. USA och Israel var ocksÄ inbjudna, men dök inte upp. Konferensen antog en politisk förklaring och kommer att fortsÀtta att trÀffas Ärligen.

Ekonomi och handel

Den ekonomiska politiken i Kina har sedan Maos död gradvis blivit mer liberal. Myndigheterna har bland annat öppnat upp för utlÀndska investeringar och vÀldigt mÄnga utlÀndska företag har etablerat sig i landet. Kina blev Är 2001 medlem av WTO (World Trade Organisation). Idag har Kina vÀrldens snabbast vÀxande ekonomi och sedan 2010 har landet varit vÀrldens nÀst största ekonomi (efter USA). Kina har lyft miljoner mÀnniskor ur absolut fattigdom, men fattigdomen Àr fortfarande utbredd pÄ landsbygden. Cirka 18 procent av Kinas arbetande befolkning Àr sysselsatt i jordbruket. Kina Àr rik pÄ naturresurser, som bland annat kol, olja och jÀrnmalm. Huvudexporten bestÄr av textilier, elektroniska produkter, olja och oljeprodukter, kemikalier och lÀttare industrivaror och vapen. De senaste Ären har ocksÄ servicenÀringen vÀxt kraftigt. EU, USA och Japan Àr Kinas viktigaste handelspartners, men exporten till nya marknader i Afrika och Asien ökar mest. Kinas investeringar i utlandet har ökat pÄ senare Är i Afrika, Europa och Nordamerika.

Sedan 1070 har Kina rört sig frĂ„n en centralstyrd planekonomi till en mer marknadsstyrd ekonomi som spelar en betydande roll globalt. Även om det har genomförts en del reformer styr fortfarande staten mycket av ekonomin. HĂ€nsyn till social stabilitet och ekonomisk tillvĂ€xt styr den kinesiska politiken. Kina gick förbi USA som vĂ€rldens största ekonomi Ă„r 2014, sett till BNP. Landet har varit vĂ€rldens största exportör sedan 2010 och den största handelsnationen sedan 2013. Trots detta Ă€r Kinas BNP per invĂ„nare under genomsnittet i vĂ€rlden. TillvĂ€xten har avtagit nĂ„got de senaste Ă„ren och landet lĂ„g enligt CIA pĂ„ plats 13 under 2017.

Omkring en fjÀrdedel av Kinas befolkning Àr fortsatt sysselsatt i jordbruket. Kina Àr rikt pÄ naturresurser som bland annat kol, olja och jÀrnmalm. Huvudexporten bestÄr av textiler, elektroniska produkter, olja och oljeprodukter, kemkalier, lÀttare industrivaror och vapen. De senaste Ären har Àven servicenÀringen vuxit kraftigt. Exporten till nya marknader i Afrika och Asien ökar, men EU, USA och Japan Àr Kinas viktigaste handelspartners. Kinas stora överskott pÄ utrikeshandeln med EU och USA Àr en kÀlla till konflikt mellan lÀnderna, sÀrskilt sedan Trump blev president i USA. Kinas investeringar i utlandet har ökat mycket de senaste Ären, bÄde i Afrika, Europa och Nord-Amerika.

Kina satsar tungt i Afrika, primÀrt för att sÀkra sin tillgÄng till olja, gas och mineraler. Utöver det önskar Kina att bidra till att afrikanska lÀnder kan producera matvaror till den stÀndigt ökande kinesiska befolkningen. Afrikanska lÀnder Àr ocksÄ viktiga marknader för kinesiska varor.

Statistik

HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Kina för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet

Befolkning

InvÄnare

Se statistik över befolkningssiffror i alla lÀnder

Barn per kvinna

Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.

Se statistik över fertilitet i alla lÀnder

Barndödlighet

Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda

Se statistik över barnadödlighet i alla lÀnder

Fattigdom

BNP per invÄnare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.

Se BNP-statistik för alla lÀnder

MĂ€nsklig utveckling

Kina Àr nummer 71 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla lÀnder

UndernÀrd befolkning

Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.

Se statistik över undernÀrda i alla lÀnder

HĂ€lsa

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten

Se statistik över rent vatten i alla lÀnder

Vaccin

Andel barn vaccinerade mot mÀssling

Se statistik över vaccination mot mÀssling i alla lÀnder

JĂ€mlikhet

Fördelning mellan könen

Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet

Se statistik över GII-indeks för alla lÀnder

Jobb

Arbetslöshet

Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.

Se statistik över arbetslöshet för alla lÀnder

Klimat

Ekologiskt fotavtryck

Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Kina skulle vi behöva jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnder

CO2-utslÀpp

Ton CO2 per invÄnare

Se statistik över CO2-utslÀpp per invÄnare for alla lÀnder

Utbildning

Skolutbildning

Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?

Se statistik över förvÀntade Är i skolan för alla lÀnder

LĂ€s- och skrivkunnighet

Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.

Se statistik över lÀs- och skrivkunnighet för alla lÀnder

Karta över Kina