Flagga
Nyckeltal och fakta
Huvudstad: | Tarawa |
Etniska grupper: | Kiribater 96,2 %, I-Kiribati/blandat 1,8 %, Tuvaluan 0,2 %, övriga 1,8 % (2015) |
SprÄk: | Kiribatiska, engelska |
Religion: | Katoliker 55 %, protestanter 36 %, mormoner 3,1 %, bahi 2,2 %, sjundedagsadventister 1,9 %, andra/ospecificerade/ingen 1,8 % |
Befolkningsantal: | 113,001 (Juli 2021) |
Statsskick: | Republik |
Area: | 811 kvadratkilometer |
Valuta: | Australisk dollar |
Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 2 365 PPP$ |
Nationaldag: | 12 juli |
Geografi
Kiribati bestÄr av en ö (Banaba) och 32 korallatoller fördelade pÄ tre ögrupper. Korallatollerna Àr skapade pÄ toppen av underjordiska vulkaner och de flesta ligger bara nÄgra fÄ meter över havet. Atollerna Àr i stort sÀtt tÀckta av kokospalmer och skruvpalmer samt har dÄlig jordmÄn. Den högsta punkten Àr ön Banaba och Àr 80 meter över havet. Nio av tio bor i ögruppen Gilbert Islands, de flera pÄ Tarawaatollen dÀr huvudstaden ligger.
Kiribati har ett tropiskt klimat och nederbördsmÀngden varierar och torka Àr ett regelbundet problem. Kiribatis största bekymmer Àr utan tvekan klimatförÀndringarna. Hela landet kan försvinna om forskarnas prognoser om hur mycket vattennivÄn kommer att stiga stÀmmer. à r 2008 tog statsministern initiativet till att skapa en lÄngsiktig beredskapsplan för evakuering och bosÀttning av Kiribatis befolkning i andra lÀnder. Han vÀnde sig frÀmst till Nya Zeeland och Australien. Statsministern menade Àven att hela befolkningen mÄste flyttas under de kommande 50 Ären.
Historia
De första mÀnniskorna bosatte sig pÄ öarna 3000 f.kr. De flesta öarna i Mikronesia, förutom Gilbertöarna, har traditionellt varit baserat pÄ en kvinnlig familjestruktur (matriarkalt samhÀlle).
De första europĂ©erna var spanska sjöfarare som kom pĂ„ 1500-talet, men öarna fick sitt namn frĂ„n Thomas Gilbert som var en brittisk Ă€ventyrare som bosatte sig pĂ„ öarna Ă„r 1788. PĂ„ 1800-talet anvĂ€nde valfĂ„ngare öarna som bas under kaskelotjakten och frĂ„n 1900-talet pĂ„började en stor framstĂ€llning av fosfat. Ăarna annekterades av Storbritannien Ă„r 1990 och fick status som kronkoloni Ă„r 1915. Under andra vĂ€rldskriget ockuperades öarna av japanerna.
Kronkolonin fick inre sjÀlvstyre Är 1971. à r 1975 bröt sig nÄgra öar ut och blev den sjÀlvstÀndiga staten Tuvalu och önskan om sjÀlvstÀndighet vÀxte i regionen. Den nya staten Kiribati blev sjÀlvstÀndigt Är 1979. Genom ett vÀnskapsavtal samma Är avskrev USA formellt sina territoriella krav pÄ 14 av de 33 öarna som Kiribati bestÄr av.
Ekologiskt fotavtryck
3,4
jordklot i Kiribati
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Kiribati skulle vi behöva 3,4 jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Grundlagen frÄn Är 1979 slÄr fast att Kiribati Àr en republik. Presidenten Àr stats- och regeringschef och utnÀmner alla landets domare. Presidenten utnÀmner ocksÄ regeringen som, förutom presidenten, bestÄr av en vicepresident, en justitieminister och 12 andra ministrar. Politiska partiet finns egentligen inte utan politiken Àr löst organiserad i allianser som frÀmst bygger pÄ familjeband och geografisk samhörighet.
Livet i Kiribati kretsar kring storfamiljen och maneaban, det vill sÀga huset som utgör samlingsplatsen i varje stad och by. SamhÀllet prÀglas av traditionella tankar om att kollektiva intressen gÄr före individens och att politiken ska drivas av Àldre mÀn.
Landet blev till viss grad utbyggd och moderniserad i den mycket exportorienterade ekonomin under början pÄ 1900-talet dÀr skolor och vÄrden byggdes ut efter vÀsterlÀndsk modell. Det finns inget rikstÀckande telefonnÀt pÄ Kiribati och endast 2 % av landets invÄnare anvÀnde internet Är 2008. De stora avstÄnden gör ocksÄ transporten svÄr.
MĂ€nsklig utveckling
121 / 169
Human Develompent Index för Kiribati
Kiribati Àr nummer 121 av 169 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Befolkningen i Kiribati lever för det mesta pÄ smÄskaligt jordbruk och fiske. Bara en av fyra har ett avlönat arbete och runt hÀlften av dessa arbetar inom det offentliga. Fram till Är 1979 utvanns fosfat pÄ Banaba och avvecklingen av nÀringen, som stod för omkring 80 % av exportintÀkterna och 50 % av statsintÀkterna, har haft en ödelÀggande effekt pÄ ekonomin.
Fiske har tidigare varit en viktig nÀring, men det statliga fiskeföretaget blev nedlagt Är 1991 pÄ grund av en stark nedgÄng i fÄngsten. FörsÀljningen av fiskelicenser till andra lÀnder har sedan dess blivit en viktig inkomstkÀlla. Kiribatier som arbetar utomlands eller pÄ utlÀndska skepp överför ocksÄ stora och viktiga bidrag till Kiribatis ekonomi. Turismen Àr ett satsningsomrÄde och utgör cirka 15 % av landets intÀkter.
Storbritannien och USA har anvÀnt ön Kiritimati (Christmas Island, för övrigt vÀrldens största korallatoll) som en operationsbas för provsprÀngningar av kÀrnvapen sedan 1950-talet. Flera öar i Kiribati har ocksÄ anvÀnts som uppskjutnings- och landningsbanor för rymdskepp.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Kiribati för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
mÀnniskor i Kiribati
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
3,2
barn per kvinna i Kiribati
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
48
barn dör per 1 000 levande födda i Kiribati
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
2 365
BNP per invÄnare i PPP-dollar i Kiribati
MĂ€nsklig utveckling
121 / 169
Human Develompent Index för Kiribati
Kiribati Àr nummer 121 av 169 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
0,4
av 10 personer er undernÀrda i Kiribati
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
1,4
av 10 personer har tillgÄng til rent vatten i Kiribati
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
8,0
av 10 barn Àr vaccinerade mot mÀssling i Kiribati
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Saknar data
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Saknar data
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
3,4
jordklot i Kiribati
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Kiribati skulle vi behöva 3,4 jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
0,45
ton CO2-utslÀpp per invÄnare i Kiribati
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
11
Àr det förvÀntade antalet Är i skolan i Kiribati
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.
Saknar data