Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Havanna |
| Etniska grupper: | Europeiskt ursprung 64,1 %, Mestiser 26,6 %, Svart 9,3 % (2012) |
| SprÄk: | Spanska |
| Religion: | Nominella romersk-katoliker 85 %, övriga religioner (protestanter, jehovas vittnen, judar, santeria) 15 % |
| Befolkningsantal: | 11,032,343 (Juli 2021) |
| Statsskick: | Kommuniststat |
| Area: | 110 860 kvadratkilometer |
| Valuta: | Kubansk peso |
| Nationaldag: | 1 januari |
Geografi
Kuba Àr ett relativt litet land som förutom huvudön bestÄr av flera mindre öar. Landet ligger i karibiska havet och 14,5 mil utanför den amerikanska delstaten Floridas kust. Kubas huvudstad heter Havanna och ligger pÄ huvudöns nordvÀstra del. Landets kuster bestÄr av bukter, sandstrÀnder, klippor och korallrev. Inlandet utgörs mestadels av slÀttlandskap, kullar och en fjÀrdedel Àr berg. Kuba har god jordmÄn som till större delen nyttjas av jordbruk. Klimatet Àr tropiskt med varma, fuktiga somrar och milda, torra vintrar. Mellan maj och oktober har landet regnperiod och kraftiga tropiska stormar Àr vanliga frÄn juni och regnperioden ut. Det pÄgÄr utbredd skogsskövling pÄ Kuba och landet kÀmpar med att behÄlla öarnas djurliv. Flertalet projekt pÄgÄr för att bevara och plantera ny skog.
Historia
Innan européerna kom till landet beboddes Kuba av indianstammar. Christofer Columbus steg i land 1492 och under 1500-talet blev Kuba en spansk koloni, vilket varade i cirka 400 Är. De indianska folkgrupperna blev mer eller mindre utrotade pÄ 1600-talet och för att ersatta den förlorade arbetskraften importerade man afrikanska slavar som arbetskraft.
USA stöttade Kubas sjÀlvstÀndighet frÄn Spanien Är 1898 men ockuperade landet Äret dÀrpÄ. USA styrde landet fram till sjÀlvstÀndigheten 1902 men tvingade igenom ett grundlagstillÀgg som gav dem stort inflytande över Kubas ekonomi och utrikespolitik Àven efter sjÀlvstÀndigheten. Under Ären som följde sjÀlvstÀndigheten, avlöste demokratiska och korrupta regimer varandra och samhÀllet var prÀglat av stora sociala skillnader.
à r 1959 tog Fidel Castro makten frÄn presidenten Fulgencio Batista genom en vÄldsam revolution, och gjorde Kuba till en kommunistisk enpartistat. Castros omarbetning av Kuba innebar radikala ekonomiska program med stora nationalreformer. Castros reformer och omarbetning, som syftade till att frigöra sig frÄn USA:s system, bidrog till ökad konflikt mellan USA och Kuba. Denna konflikt förvÀrrades dÄ Castro började förhandla och mottog bistÄnd frÄn Sovjetunionen. à r 1962 införde USA dÀrför en strÀng handelsblockad som pÄgÄr Àn idag.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Kuba skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Kuba Ă€r en socialistisk enpartistat. Endast det kommunistiska partiet fĂ„r verka i landet. Det högsta beslutande organet Ă€r nationalförsamlingen, men i praktiken har de aldrig förkastat ett lagförslag frĂ„n regeringen. Fidel Castro var president frĂ„n Ă„r 1959 fram till 2006 dĂ„ han överlĂ€t makten till sin bror RaĂșl Castro. Ă r 2008 blev RaĂșl officiellt utnĂ€mnd till statsöverhuvud. FörhĂ„llandet med USA pĂ„verkar fortfarande Kubas politik och samhĂ€llsliv, sĂ€rskilt efter att handelsblockaden blivit Ă€nnu striktare.
Kuba har ett vÀlutvecklat statligt vÀlfÀrdssystem med obligatorisk skola och gratis utbildning. HÀlso- och sjukvÄrden Àr gratis och sjukersÀttningar Àr bra, men det har varit brist pÄ lÀkemedel pÄ grund av handelsblockaden och dÀrför har landet utvecklat en egen lÀkemedelsindustri.
Kuba blir ofta kritiserat för att vara odemokratiskt och bryta mot de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. Orsaker till kritiken Ă€r bland annat fĂ€ngslandet och avrĂ€ttandet av politiska motstĂ„ndare. RaĂșl Castro har emellertid infört en rad reformer sedan han kom till makten. Flera nyckelpersoner frĂ„n den gamla regimen har blivit avlĂ€gsnade och det har bestĂ€mts att politiker endast kan sitta i tvĂ„ perioder. Detta betyder alltsĂ„ att RaĂșl, om lagen följs, kommer avgĂ„ Ă„r 2018.
MĂ€nsklig utveckling
Kuba Àr nummer 80 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Kuba har en statsstyrd planekonomi. En stor del av ekonomin styrs av militÀren. Sovjetunionens fall Är 1991 fick katastrofala följder för Kubas ekonomi. Landet var beroende av bistÄnd och billiga oljetransporter frÄn Sovjetunionen. Sovjetunionen subsidierade ocksÄ den kubanska sockerindustrin genom att betala mer för sockret Àn vÀrldsmarknadspriset. Sedan dess har sockerproduktionen, som tidigare var landets huvudindustri, sjunkit betydligt. Turism, nickel och tobak har blivit viktiga intÀktskÀllor. Eftersom turist- och nickelnÀringen var utsatt kÀnde Kuba konsekvenserna av den globala finanskrisen Är 2008.
Ă r 2010 införde RaĂșl Castro och partikongressen ekonomiska reformer. Bland annat blev delar av ekonomin marknadsorienterad och en bankreform genomfördes som gjorde det möjligt för kubanerna att upprĂ€tta privata bankkonton. RaĂșl Castro hade 2015 ett historiskt möte med USA: s president Obama och talade bland annat om att lossa embargot.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Kuba för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Kuba Àr nummer 80 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Kuba skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.