Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Bamako |
| Etniska grupper: | Mande (bambara, malinke, soninke), peul 17 %, voltaikere 12 %, songhai 6 %, tuareg och maurere 10 %, andra/ospecificerade/ingen 5 % |
| SprÄk: | Franska (officiellt), bambara samt olika afrikanska sprÄk |
| Religion: | Muslimer 90 %, kristna 1 %, traditionell tro 9 % |
| Befolkningsantal: | 20,137,527 (Juli 2021) |
| Statsskick: | Republik |
| Area: | 1,240,192 kvadratkilometer |
| Valuta: | CFA-franc (BCEAO) |
| Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 2 517 PPP$ |
| Nationaldag: | 22 september |
Geografi
Mali Àr en inlandsstat i det vÀstra Afrika. Landytan Àr den Ättonde största i Afrika och majoriteten av landet bestÄr av öken eller halvöken. Det nordliga Mali hör till Saharaöknen. Sahels slÀttlandskap delar landet pÄ mitten. I sydvÀst och i inlandsdeltat finns det savanner och bördig jord. Klimatet Àr tropiskt men i söder gör floderna Niger och Senegal klimatet kyligare och vÄtare. Det Àr regnperiod mellan juni och oktober.
Malis största miljöproblem Ă€r torka. Ăkenspridning leder till jorderosion och till att skogar och betesmarker reduceras. FrĂ„n 1960-talet och framĂ„t har torka allt blivit vanligare och detta har kommit att pĂ„verka djurhĂ„llningen i landet, detta har Ă€ven orsakat problem för folk som lever som nomader i Mali.
Dessutom Àr det brist pÄ rent dricksvatten. Malis vÀxt- och djurliv hotas ocksÄ av torka samt av tjuvskytte och ödelÀggelse av naturskyddsomrÄden. Regeringen har etablerat naturskyddsomrÄden men dessa har inte lyckats stoppa tjuvskytte eller olovlig avverkning av skog.
Historia
Mali var lÀnge ett kultur- och handelscentrum i nordvÀstra Afrika. Mellan 600-talet och slutet av 1500-talet var omrÄdet styrt av tre mÀktiga kungariken. à r 1591 blev landet invaderat av muslimska styrkor frÄn MarockoomrÄdet. Detta var början pÄ en period med mycket oro och strider mellan muslimer och icke-muslimska afrikanska folkgrupper. I slutet av 1800-talet blev landet en fransk koloni med namnet franska Sudan. En sjÀlvstÀndighetsrörelse vÀxte fram efter andra vÀrldskriget och Är 1960 fick Mali sin sjÀlvstÀndighet. à r 1968 tog en grupp unga officerare makten genom en statskupp och Moussa Traoré blev landets diktator. I slutet av 1980-talet började krav om demokrati och ett flerpartisystem att uppkomma. Traoré avsattes genom en militÀrkupp Är 1991. Statskuppen leddes av Amadou Toumani Touré och banade vÀgen för ett flerpartisystem. En ny grundlag antogs efter en folkomröstning Är 1992. Trots ett fredsavtal pÄ 1990-talet fanns det en stor oenighet mellan regeringen och de nomadiska tuaregerna, som krÀvde sjÀlvstyre i norra Mali. Den svajande demokratiska utvecklingen i landet fortsatte till Är 2012 dÄ en ny militÀrkupp avsatte presidenten. Statskuppen möttes dock av starkt internationellt fördömande och kuppmakarna bestÀmde sig för att utlysa nyval.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Mali skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Enligt grundlagen frÄn Är 1992 Àr Mali en presidentstyrd republik dÀr presidenten vÀljs vart femte Är. Presidenten utnÀmner statsministern som i sin tur utnÀmner resten av regeringen. Den lagstiftande makten har parlamentet med 147 sÀten. AllmÀnna val till parlamentet sker vart femte Är. Mali har ett flerpartisystem men enligt grundlagen Àr det inte tillÄtet för partierna att vara baserade pÄ etnisk eller religiös tillhörighet. Landets politik Àr prÀglat av konflikten mellan regeringen och tuaregerna, som gör krav pÄ Malis norra omrÄden. Betesmarker och knappa vattenresurser Àr centrala teman i konflikten. à r 1992 var militÀren missnöjda med hur regeringen hanterade tuarege upproret och genomförde en statskupp i mars. Kort dÀrefter deklarerade tuarege och islamistiska grupper en egen stat i norr, med namnet Azawad. Under sommaren drev islamister ut tuaregerna frÄn Azawad och införde Sharialagar. Detta, och det faktum att al-Qaida har ett starkt fÀste i landet, har medfört internationellt bekymmer.
NÀr rebellerna i Ärsskiftet 2012/2013 började röra sig söderut mot huvudstaden Bamako gick Frankrike och flera andra in i Mali för att bistÄ med militÀr hjÀlp till Malis regering. Den 25 april 2013 instiftade FN den fredsbevarande operationen The United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali (MINUSMA) som övertog Frankrikes roll i Mali.
MĂ€nsklig utveckling
Mali Àr nummer 188 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Mali anses vara ett av vÀrldens fattigaste lÀnder och Àr beroende av internationellt bistÄnd. Minst tvÄ tredjedelar av invÄnarna anses vara fattiga. Landet har genomfört nÄgra framgÄngsrika ekonomiska reformer, men framstegen gÄr lÄngsamt. HÀlsosystemet Àr dÄligt utvecklat och de flesta Àr beroende av sin familj för social och ekonomisk trygghet. Det utlÀndska bistÄndet tÀcker ungefÀr en tredjedel av statens utgifter och nÀstan alla statliga investeringar. Frankrike har lÀnge varit den största givaren.
Ekonomin bygger pÄ jordbruk som sysselsÀtter cirka 75 procent av befolkningen. Sedan konflikten bröt ut 2012 har den ekonomiska situationen varit osÀker och en stor majoritet av Malis befolkning lever pÄ det de sjÀlva producerar. De viktigaste jordbruksprodukterna Àr bomull, nötkreatur och spannmÄl. De enda exportprodukterna i landet Àr bomull, boskap och guld. ExportintÀkterna Àr mycket varierande och oförutsÀgbara, eftersom alla branscher pÄverkas av förÀndringar i vÀder och priser pÄ den internationella marknaden.
Oroligheterna i landet har gjort situationen vÀrre. NÀstan all hjÀlp utifrÄn har avbrutits tillfÀlligt. En stor majoritet av befolkningen lever pÄ vad de sjÀlva producerar. Industrin Àr landet Àr generellt underutvecklad.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Mali för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Mali Àr nummer 188 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Mali skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.