Flagga

Nyckeltal och fakta
Huvudstad: | Mexico City |
Etniska grupper: | Mestiser 62%, övervÀgande ursprungsamerikaner 21%, ursprungsamerikaner 7%, övriga 10% (mestadels europeiskt ursprung) (2012) |
SprÄk: | Spanska 92,7 %, spanska och inhemska sprÄk 5,7 %, infödda endast 0,8 %, ospecificerat 0,8 %; notera - inhemska sprÄk inkluderar olika maya-, nahuatl- och andra regionala sprÄk (2005) |
Religion: | Katoliker 76,5 %, protestanter 5,2 %, jehovas vittnen 1,1 %, andra/ospecificerad/ingen 16,9 % |
Befolkningsantal: | 130,556,790 (Juli 2021) |
Statsskick: | Federal republik |
Area: | 1 972 550 kvadratkilometer |
Valuta: | Mexikansk peso |
Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 21 512 PPP$ |
Nationaldag: | 16 september |
Geografi
Mexiko Ă€r vĂ€rldens 14:e största land. Ăver hĂ€lften av landet ligger över 1000 meter över havet. Klimatet varierar frĂ„n tropiskt och subtropiskt vid kusten till tempererat i höglandet. Huvudstaden Mexico City ligger 2300 meter över havet i ett omrĂ„de prĂ€glat av mĂ€ktiga vulkaner. Landets centrala delar bestĂ„r av en högplatĂ„ omgiven av bergskedjorna Sierra Madre Occidental i vĂ€ster och Sierra Madre Oriental i öster. Ăven om hĂ€lften av landet bestĂ„r av öken finns det trĂ€dbevuxna berg, bördiga dalar och stora omrĂ„den med tropisk regnskog. Landet har tvĂ„ stora floder, Rio Grande vid grĂ€nsen till USA och Rio Usumacinta vid grĂ€nsen till Guatemala. Klimatet varierar frĂ„n tropiskt och subtropiskt vid kusten till tempererat i höglandet. Mexiko stĂ„r inför stora utmaningar pĂ„ miljöomrĂ„det som avskogning, luft- och vattenföroreningar och en hotad artmĂ„ngfald. Oljeborrningsolyckan i Mexikanska golfen 20 april 2010 har avsevĂ€rt försĂ€mrat miljösituationen. Djuphavsriggen âDeepwater Horizonâ exploderade och sjönk, och enorma mĂ€ngder olja lĂ€ckte dagligen ut till havs och spriddes till kustomrĂ„dena. Olyckan beskrivs som historiens största oljeutslĂ€pp. I Mexikanska golfen finns nĂ€stan 1 % av vĂ€rldens korallrev som Ă€r hem för 56 olika marina dĂ€ggdjursarter. Vilka konsekvenser olyckan fĂ„r pĂ„ lĂ„ng sikt Ă€r osĂ€kert.
Majoriteten av landets energibehov Àr tÀckt av olja och gas. Den stora anvÀndningen av fossila energikÀllor skapar stora miljöproblem. Mexico City Àr en av de mest förorenade stÀderna i vÀrlden. Ett annat problem Àr skogsavverkning, vilket har lett till hÀlften av skogen som fanns för 50 Är sedan nu Àr borta. Flera av landets djurarter har Àven försvunnit. Det diskuteras dock att det mest allvarliga miljöproblemet Àr att tillgÄngen till rent dricksvatten fortfarande minskar. Mexiko har antagit strikta miljölagar, men korruption, brist pÄ finansiering och det lÄga intresset för miljöfrÄgor underminerar anstrÀngningarna.
Historia
Landets historia tros ha börjat för mer Àn 20 000 Är sedan. Den första kultur som utmÀrkte sig var den olmekiska. FrÄn 1000 f.Kr. utvecklade detta indianfolk en kultur med avancerad arkitektur i de centrala delarna av landet. DÀrefter har Mexiko bebotts av en rad indiska folk vid olika tidpunkter. Under de senaste Ärhundradena har Mexiko drabbats av mÄnga politiska konflikter. Landet har invaderats av spanjorer, nordamerikaner och fransmÀn. Den europeiska erövringen inleddes 1519 med den spanska conquistadoren Hernån Cortés och Mexiko var spansk koloni fram till 1821 dÄ landet blev sjÀlvstÀndigt. Mexiko blev sedan en republik och federal stat 1824. à r 1845 hÀvdade USA att man hade rÀtt till Texas, som ursprungligen tillhörde Mexiko. Detta resulterade i ett krig mellan lÀnderna som slutade med att Mexikos territorium halverades.
PĂ„ 1860-talet erövrades Mexiko av fransmĂ€nnen, men de lĂ€mnade landet efter nĂ„gra Ă„r. Porfirio DĂaz tog makten och regerade som diktator 1876-1911. Med införandet av diktatur ökade de politiska spĂ€nningarna i landet. Den mexikanska revolutionen bröt ut 1910 och kom att pĂ„gĂ„ i tio Ă„r. Ă r 1917 antogs en ny radikal konstitution, stora landreformer genomfördes och utlĂ€ndska oljebolag nationaliserades. Den började som ett uppror mot diktaturen men utvecklades till en kamp för social rĂ€ttvisa och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. FrĂ„n 1940 började landet stabiliseras â bĂ„de politiskt och ekonomiskt.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Mexiko skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Mexiko Àr en federal republik indelad i 31 delstater. Presidenten vÀljs för sex Är. I praktiken var landet under under 1900-talet ganska strikt enpartistat. PRI hade nÀstan monopol pÄ ordförandeskapet. Presidentvalet 2000 var en vÀndpunkt i Mexikos historia. Efter 71 Är vid makten var det ett annat part Àn PRI som vann, och det stod klart att PAN (Partido Accion Nacional) skulle ta över makten. Förutom PRI och PAN finns det idag Àven ett annat stort parti, Left-wing Democratic Revolutionary Party (PRD).
2006 vann PAN och Felipe Calderon med knapp majoritet. Den övergripande positiva ekonomiska trenden fortsatte. Utrikeshandeln femdubblades i landet pÄ tio Är och en allt större andel av befolkningen lyftes ur fattigdom. Men ojÀmlik fördelning av tillgÄngar, korruption och stÀndiga krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter fortsatte vara ett problem. Calderon fick bland annat skarp kritik för sin anvÀndning av tortyr och krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter i kriget mot drogerna.
PRI tog tillbaka makten under 2012 och i och med detta genomfördes strukturreformer som alla de större partierna kommit överens om. Syftet med strukturreformerna var att stÀrka rÀttsstatsprincipen, utjÀmna sociala skillnader och öka den ekonomiska tillvÀxten. DÀremot Àr korruptionen fortfarande hög och vÄld och kriminalitet Àr ett stort samhÀllsproblem, kriget mot droger har Àven det förvÀrrats. UngefÀr hÀlften av befolkningen anses vara fattig, och det finns stora skillnader mellan olika klasser i landet.
Befolkningen i Mexiko har minskat under senare Är. NedgÄngen orsakas till stor del av att Àr mÄnga mexikaner flyr till USA för att arbeta och komma bort frÄn drogkrigen. Det uppskattas att omkring 6 miljoner mexikaner bor i USA utan laglig bosÀttning. Varje Är korsar sÄ mÄnga som tre miljoner mÀnniskor grÀnsen mellan USA och Mexiko. Detta var en stor frÄga i senaste presidentvalet i USA dÀr Donald Trump, som Àven valdes till president, gick ut med att hans mÄl Àr att bygga en mur mot Mexiko för att försvÄra för mÀnniskor frÄn Mexiko att ta sig över landsgrÀnsen.
MĂ€nsklig utveckling
Mexiko Àr nummer 73 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Mexiko Àr ett gammalt jordbruksland och Àr fortfarande en av vÀrldens största producenter av majs och grönsaker. Idag bidrar jordbruket till en liten del av landets BNP, men trots detta stÄr jordbruket fortfarande för en Ättondel av sysselsÀttningen. Mexiko Àr rikt pÄ naturresurser. Landet Àr vÀrldens största silverproducent och har stora insÀttningar av olja, gas, guld och flera andra mineraler.
PĂ„ 1900-talet blev oljeutvinning och senare industri allt viktigare för Mexikos ekonomi. Ă r 1994 genomgick Mexiko en djup ekonomisk kris och peson försvagades betydligt. Detta var den vĂ€rsta ekonomiska kris som landet upplevt sedan 1930-talet â med inflation, rĂ€ntehöjningar och ökad arbetslöshet. Under de senaste Ă„ren har Mexiko upplevt en imponerande Ă„terhĂ€mtning och Ă€r idag bland de 15 starkaste ekonomierna i vĂ€rlden. Mexiko har under senare Ă„r fokuserat pĂ„ industriproduktion, sĂ€rskilt bilindustrin, för att minska oljeberoendet. En annan viktig del av den ekonomiska politiken har varit liberalisering, privatisering och frihandel. Mexiko Ă€r för nĂ€rvarande bland vĂ€rldens största ekonomier och har ett av de största nĂ€tverken nĂ€r det kommer till frihandelsavtal.
Ett av det viktigaste handelsavtalet Àr det med USA och Kanada (som kallas för NAFTA), bÄda lÀnderna Àr viktiga handelspartners, Àven om mest handel bedrivs med USA. USA har med Donald Trump som president diskuterat den potentiella möjligheten att lÀmna NAFTA, nÄgot som skulle kunna fÄ stora konsekvenser för Mexikos ekonomi.
Mexiko har en öppen marknadsekonomi och Àr det land i vÀrlden som har flest frihandelsavtal. Landets ekonomi Àr mycket kÀnslig för fluktuationer i den amerikanska ekonomin eftersom de Àr direkt kopplade till varandra. Mexiko har dÀrför drabbats hÄrt av den globala finansiella krisen 2008. Omkring 86 % av exporten och 2/3 av importen bestÄr av handel med USA. Landet Àr vÀrldens största producent av silver och den femte största oljeproducenten.
Ett hinder för landets ekonomiska utveckling Àr den stora svarta sektorn, som omfattar mellan en tredjedel och hÀlften av all ekonomisk verksamhet. En stor del av detta stÄr narkotikahandeln för. Detta leder till lÄga skatteintÀkter, ca 17 procent av landets BNP. Detta Àr mindre Àn hÀlften av OECD-genomsnittet. Den ekonomiska tillvÀxten har legat pÄ cirka tvÄ procent sedan 1990.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Mexiko för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Mexiko Àr nummer 73 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Mexiko skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.