Rwanda

Geografi

Rwanda ligger precis söder om ekvatorn och har ett tropiskt klimat. Landet är bergrikt med vulkanisk mark som gör marken bördig. Bergskedjan mot väst är det enda stället det finns en regnskog i landet. I nordöst och de centrala områdena finns grässavanner, i sydöst finns det stora papyrusträsk som förändrar utseende varje regnperiod.

Politisk orolighet och en befolkningsexplosion är ett konstant problem för djurlivet (som är mycket rikt). Speciellt hotad är den sällsynta bergsgorillan. Nationalparken Akagera är i farozonen men har fortfarande elefanter, bufflar och antiloper. Leoparder och andra små kattdjur har stor utbredning. I tät vegetation i träsken lever träskonäbben. Det finns fler än 700 fågelarter i Rwanda.

Exempel på miljöproblem i Rwanda är avskogning (på grund av okontrollerad nedhuggning till bränsle), överbetning, jorderosion och utbred tjuvjakt.

Historia

Rwandas urbefolkning var twa, ett pygméfolk som runt år 1000 blev bortdrivna av invandrande bantustammar (senare hutuer). Bantustammarna etablerade sig med bofast jordbruk. På 1400-talet bosatte sig kvegfolket, förfäder till tutsierna, ned i området. De utvecklade ett kungadöme med ett federalt styrelsesystem. Detta medförde att hutuerna blev krävda på skatt av tutsiekungen och senare kolonialmyndigheterna. Viktigt att notera är att när vi pratar om tutsi och hutu så var dessa från början beteckningar på en persons yrke och status. Innan kolonialiseringen lades ingen större vikt på ifall en person var tutsi eller hutu men detta förändrades då belgarna koloniserade landet i slutet på 1800-talet. Bland annat försökte de europeiska makterna att hitta biologiska skillnader mellan tutsi och hutu för att ytterligare spä på motsättningarna mellan grupperna.

år 1916 blev Rwanda och Burundi inkorporerat i Belgiska Kongo. Det belgiska styret förstärkte motsättningarna mellan de olika grupperna. Tutsiminoriteten blev favoriserat, något som skapade missnöje bland hutuerna. Oro och våld mellan grupperna började med brutala aktioner mot tutsier allierade år 1959. Dessa våldshandlingar påskyndade Belgiens uttåg från Rwanda och Rwanda blev en självständig republik år 1962. Då vann hutuerna flest säten i nationalförsamlingen. 60- och 70-talet var präglat av oro mellan grupperna och våld mot tutsier. Många tutsier blev bortdrivna.

På 80-talet skapade exiltutsier gruppen The Rwandan Patriotic Front (RFP) och invaderade  Rwanda. Inbördeskriget som uppstod medförde reformer och ett flerpartisystem men oron blossade snart upp igen. År 1994 skapades ett avtal om att FRP skulle inkorporeras i regeringen och militären. Strax efter detta avtal var signerat blev presidenten (hutu) dödad när hans plan sköts ned. Detta utlöste folkmordet i Rwanda. I loppet av tre månader mördades 800 000 tutsier och moderata hutuer och tre miljoner flydde.

Samhälle och politik

Rwanda är formellt en republik med ett flerpartisystem där presidenten har mycket makt. Presidenten väljs på sjuårs perioder och kan endast väljas en gång. Parlamentet är indelat i ett underhus (80 platser) och ett överhus (26 platser). 30 procent av platserna i underhuset är reserverat åt kvinnor, som väljs in av en valkommitté. Resterande platser väljs direkt in av folket. Detta system har gjort att Rwanda är det land med flest kvinnor i parlamentet.

Efter folkmordet har landet varit styrt av olika koalitionsregeringar besående av tutsier och hutuer. Sedan år 2000 har emellertid tutsi-partiet fått mer och mer makt. Ledaren för FRP, Paul Kagame, blev vald till president samma år. Oppositionen har de senaste åren blivit hotad och trakasserat av landets myndigheter och är ingen direkt utmanare till regeringsmakten. Detta, och det faktum att landets ekonomi har växt och landets politiska situation har varit stabil, har medfört att Kagame blev omvald i presidentvalet år 2010.

Politiskt är Rwanda fortfarande präglat av folkmordet på 90-talet. Landet antog en ny grundlag år 2003 som förbjuder att politiska partier att identifiera sig med en bestämd folkgrupp, religion eller klan. Likaväl är det fortfarande motsättningar mellan olika grupper. Bland annat råder det oenighet huruvida det var tutsi- eller hutugrupper som sköt ned planet med presidenten som var starskottet för folkmordet.

Ekonomi och handel

Rwanda är ett fattigt jordbruksland och folkmordet satte den rwandiska ekonomin tillbaka i tiden. Sedan dess har landet gjort ett bra arbete med att få landet på fötter. Liten korruption och en välskött ekonomi gör Rwanda till ett populärt biståndsland. Världsbanken och IMF har gett stora eftergifter på många av Rwandas utlandslån. I slutet av 2009 använde Rwanda 14,4 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP) som avbetalning av sina lån, en nedgång på 85 procent sedan början av 2000. Myndigheterna prioriterar program som ska få bukt med fattigdomen. Trots detta är mer än en tredjedel av landets befolkning undernärd.

90 procent av befolkningen arbetar i jordbruket och de flesta har endast små jordplättar till självförsörjning. Rwanda är ett land utan kust, något som gör handel och export svårare. Politisk oro i grannländerna samt en dåligt utbyggd infrastruktur har hämmat den ekonomiska tillväxten i Rwanda. Finanskrisen drabbade Rwanda hårt men ekonomin är på bättringsvägen. Rwanda har även växt inom turistnäring och detta är på grund av den sällsynta bergsgorillan som lockar många turister till landet.