Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Basseterre |
| Etniska grupper: | Afrikanskt ursprung (majoriteten), nÄgra brittiska, portugisiska och libanesiskt ursprung |
| SprÄk: | Engelska (officiellt) |
| Religion: | Angelikaner, protestanter, katoliker |
| Befolkningsantal: | 54,149 (Juli 2021) |
| Statsskick: | Konstitutionell monarki |
| Area: | 261 km2 |
| Valuta: | Ăstkaribisk dollar |
| Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 34 052 PPP$ |
| Nationaldag: | 19 september |
Geografi
Landet bestĂ„r av tvĂ„ öar i ögruppen "smĂ„ Antillerna". BĂ€gge öar Ă€r vulkaniska och bestĂ„r av berg tĂ€ckt av tropisk regnskog. Mount Liamuiga Ă€r landets högsta berg pĂ„ 1156 meter över havet. Mellan bergen finns bördiga dalar. PĂ„ den största ön, Saint Kitts, Ă€r strĂ€nderna svarta av vulkansand medan pĂ„ den mindre ön Nevis Ă€r strĂ€nderna vita frĂ„n korallreven som omger ön. Ăver 80 procent av landets befolkning bor pĂ„ Saint Christopher.
Historia
NÀr öarna "upptÀcktes" av Christofer Columbus Är 1493 var de bebodda av karibienindianer. PÄ 1600-talet blev det kamp mellan Frankrike, Spanien och England om kontrollen över öarna. Det anlades plantager pÄ öarna och sÀrskilt sockerproduktionen pÄ Nevis gav stora vinster. à r 1713 blev Saint Christopher en brittisk koloni men maktkampen pÄgick fram till slutet av 1700-talet.
HĂ„rda livsvillkor pĂ„ plantagen och stor fattigdom gjorde att en radikal politisk rörelse vĂ€xte fram pĂ„ 1900-talet. Arbetarpartiet krĂ€vde sjĂ€lvstĂ€ndighet men inte förrĂ€n Ă„r 1967 fick landet inre sjĂ€lvstyre. Grannön Anguilla hörde ocksĂ„ officiellt till den associerade staten fram till Ă„r 1980 dĂ„ landet skildes frĂ„n de andra och lades under direkt brittiskt styre. Oenigheten om en ny grundlag Ă„r 1982 skapade social oro men sjĂ€lvstĂ€ndigheten uppnĂ„ddes Ă„r 1983. Ăn Nevis har ocksĂ„ haft ambitioner att bli en egen stat och fick omfattande sjĂ€lvstyre. Ă r 1996 gjorde Nevis ett nytt försök att lösgöra sig frĂ„n Saint Christopher men vid en folkomröstning Ă„r 1998 uppnĂ„ddes inte separatisterna sitt mĂ„l för att Nevis skulle kunna bryta sig loss.
SamhÀlle och politik
Arbetarpartiet har varit det starkaste partiet i landet förutom perioden mellan Är 1980 till 1995 dÄ "People's Action Movement" styrde. Arbetarpartiet vann valet igen Är 1995 och formade en ny regering under Denzil Douglas, som var statsminister i tjugo Är. En huvudfrÄga för myndigheterna har varit att fÄ kontroll över narkotikasmugglingen och det narkotikarelaterade vÄldet. Mordfrekvensen Àr en av de högsta i vÀrlden.
InvÄnarna har det bÀttre Àn mÄnga av sina grannar men det finns stora skillnader i levnadsstandard. En av tre lever i fattigdom och mÄnga familjer livnÀr sig pÄ sjÀlvförsörjningsjordbruk. VÀlfÀrdssystemet omfattar endast de som har arbete eller eget företag. UtlÀnningar kan köpa sig medborgarskap i landet, nÄgot som har vÀckt stark kritik frÄn bland annat USA och Kanada som menar att systemet möjliggör illegal invandring till Nordamerika samt ger kriminella en fristad.
Ăarnas frĂ€msta sevĂ€rdhet Ă€r fĂ€stningen Fort George pĂ„ Brimstone Hill, och nationalparken runt fĂ€stningen Ă€r med pĂ„ UNESCOs vĂ€rldsarvslista.
MĂ€nsklig utveckling
Saint Kitts och Nevis Àr nummer 48 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Saint Christopher och Nevis Àr en skuldtyngd nation, men turism och offshoreverksamhet Àr viktiga positiva bidrag till ekonomin. Det har varit en stor omstÀllning i nÀringslivet och den sista fabriken i den 300 Är gamla sockerindustrin lades ned Är 2005 - tvÄ Är efter öppningen av det största hotellkomplexet i det östliga Karibien. Sockerindustrin hade under de senaste decennierna varit ansvarig för minskningen av landets bruttonationalprodukt (BNP) men mÄnga arbetstagare var fortfarande beroende av industrin.
Fler Ă€n 200 000 turister besökte ön Ă„r 2009 men nĂ€ringen Ă€r sĂ„rbar för naturkatastrofer och politisk oro. Ăven den globala finanskrisen Ă„r 2008 har drabbat turistindustrin men det förvĂ€ntas att den ska fortsĂ€tta vĂ€xa.
Saint Christopher och Nevis Àr medlem i den regionala samarbetsorganisationen CARICOM (Caribbean Community and Common Market) dÀr man bland annat efterstrÀvar efter att skapa en gemensam ekonomisk marknad. Organisationen har till exempel försökt att införa samma tullsatser pÄ varor frÄn andra lÀnder samt att kapital och arbetskraft ska kunna flyta fritt mellan lÀnderna.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Saint Kitts och Nevis för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Saint Kitts och Nevis Àr nummer 48 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Saint Kitts och Nevis skulle vi behöva 0 jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.