Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Bern |
| Etniska grupper: | Schweizare 69,3 %, tyskar 4,2 %, italienare 3,2 %, portugisiska 2,5 %, franska 2,1 %, kosover 1,1 %, turkar 1 %, övriga 16,6 % (2019) |
| SprÄk: | Tyska (eller schweizertyska) (officiellt) 62,1 %, franska (officiell) 22,8 %, italienska (officiellt) 8 %, engelska 5,7 %, portugisiska 3,5 %, albanska 3,3 %, serbokroatiska 2,3 %, spanska 2,3 %, romanska (officiellt) 0,5 %, övriga 7,9 %; notera - tyska, franska, italienska och romanska Àr alla nationella och officiella sprÄk; andelarna uppgÄr tillsammans till mer Àn 100 % eftersom respondenterna kunde ange mer Àn ett huvudsprÄk (2019) |
| Religion: | Katoliker 34,4 %, protestanter 22,5 %, övriga kristna 5,7 %, muslimer 5,5 %, övriga 1,6 %, inga 29,5 %, ospecificerat 0,8 % (uppskattning 2019) |
| Befolkningsantal: | 8,453,550 (Juli 2021) |
| Statsskick: | Republik |
| Area: | 41 285 km2 |
| Valuta: | Schweizisk franc |
| Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 83 598 PPP$ |
| Nationaldag: | 1 augusti |
Geografi
Schweiz kan delas in i tre landskap; Jurabergen (10 %), Alperna (60 %) och slÀttlandskapet Mittelland (30 %). Mittelland har form som en trekant mellan Jurabergen, Alperna och Rhenfloden, och hÀr finns landets största jordbruksomrÄde. I Alperna ligger Schweiz högsta berg Dourspitze pÄ 4634 meter över havet. Vegetationen och floran har ett stor mÄngfald och prÀglat av att landet ligger innanför tre klimatzoner. Bergfloran Àr rik och varierat, och mÄnga av arterna finns endast i Alperna. Genom Schweiz rinner ocksÄ flera av Europas viktigaste floder och landet har mÄnga insjöar.
Förorening frÄn bilar, sur nederbörd och förorening i vattnet pÄ grund av landbruket Àr bland annat de miljöproblem som landet kÀmpar med. Schweiz hÄller Àven pÄ att förlora sin biologiska mÄngfald.
Historia
Det har bott mÀnniskor i Schweiz sedan 50 000 Är. Landet har varit underkastat under bÄde Romarriket, frankerna och det tysk-romerska kejsardömet. à r 1291 bildade tre omrÄden (ocksÄ kallat kantoner) en konfederation för att stÀrka sig mot yttre fiender och detta blev grunden till det senare Schweiz. Under 1300-talet anslöt sig fler kantoner sig till landet. Efter ett inbördeskrig pÄ mitten av 1800-talet fick Schweiz en ny grundlag. I den stÄr det att landet ska vara en förbundsstat, dÀr kantonerna har mycket makt. Efter detta har Schweiz prÀglats utav stabilitet. Landet höll sig utanför bÄde vÀrldskrigen. DÀremot har Schweiz blivit anklagat för att ha undgÄtt att dras in i andra vÀrldskriget genom ett passivt samarbete med Nazi-Tyskland om judiska frÄgor, samt att bankerna ska ha förvaltat guld Ät tyskarna som de hade stulit i ockuperade lÀnder.
Konfederationen fick full suverÀnitet Är 1648 vid den Westfaliska freden. Schweiz ockuperades under Napoleonkrigen men under Wienkongressen Är 1815 blev landets neutralitet befÀst. Neutralitetsprincipen kom senare att bli viktig för Schweiz och bÄde under det första och det andra vÀrldskriget upprÀtthöll Schweiz sin neutralitet. à r 1848 fick Schweiz en ny grundlag som gjorde landet centraliserat och med en gemensam regering i Bern.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Schweiz skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Schweiz Àr Àn federal republik. Landet bestÄr utav 26 delstater (kantoner) som har mycket makt utöver sig sjÀlva. Befolkningen har ocksÄ mycket makt, genom att de kan begÀra folkomröstning om regeringens beslut. Detta kallas för direkt demokrati. Den centrala makten, regeringen och parlamentet, Àr dÀrför svagare Àn vad den Àr i flesta lÀnder. Trots religion-, sprÄklig- och geografisk splittring har denna styrelseform gjort att landet hÄller sig samman. Dessutom har det skapat politisk stabilitet. Samtidigt Àr det svÄrt att fÄ till förÀndringar, Schweiz fick till exempel röstrÀtt för kvinnor 1971. Invandring och kriminalitet Àr bland de viktigaste inrikespolitiska diskussionsfrÄgorna, tack vara den högerpopulistiska Schweiziska folkpartiet (SVP), som ocksÄ har blivit det största partiet under 2000-talet.
Schweiz har bÄde tyska, franska och italienska som officiellt sprÄk. RÀtoromansk, ett sprÄk utvecklat direkt frÄn latin, Àr ocksÄ bevarats i vissa omrÄden. Schweiz Àr kÀnt för sin direktdemokrati som Àr vÀrldsunik. Alla viktiga lagar sedan Är 1848 har tillkommit som ett resultat av folkomröstningar. En annan speciell aspekt Àr att kvinnor inte fick full röstrÀtt i alla kantoner förrÀn Är 1990.
I Schweiz Àr omkring en fjÀrdedel av invÄnarna immigrerande arbetskraft och under de senaste Ären har fÄtt negativ internationell uppmÀrksamhet pÄ grund av rasistiska undertoner i politiken och för sin restriktiva invandringspolitik. SÀrskilt har uppmÀrksamheten legat pÄ att schweizarna har upprÀtthÄllit en av vÀrldens strÀngaste regler för medborgarskap och att Schweiz Är 2009 förbjöd minareter (bönetorn i moskéer).
Schweiz har hÄllit en neutral linje i utrikespolitiken och mÄnga internationella organisationer har dÀrför etablerat sig, med Röda korset som den första Är 1864. FN har ocksÄ sitt huvudsÀte i Europa i GenÚve.
MĂ€nsklig utveckling
Schweiz Àr nummer 1 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Schweiz Àr idag ett av vÀrldens rikaste lÀnder med lÄg arbetslöshet och en högutbildad befolkning. Schweizisk ekonomi Àr mycket stabilt och har expanderat kraftigt under hela efterkrigstiden. Det Àr sÀrskilt finans- och försÀkringsverksamheten, export av elektronik och maskiner samt turism som Schweiz tjÀnar pengar pÄ. Landets politiska stabilitet, den starka schweiziska francen och det sÄ kallade Bankgeheimnis (schweiziska banker Àr bara förpliktade i undantagsfall att utge upplysningar om sina kunder) har medfört mycket utlÀndskt kapital. Schweiz Àr med sitt stora natur och vÀrldskÀnda fjÀll ett av Europas frÀmsta turistland. I flera stÀder Àr turismen huvudnÀringen. Eurokrisen 2011 medförde dock problem för turistnÀringen eftersom Schweiz goda ekonomi gör att den schweiziska francen stiger i kurs i förhÄllande till euron.
à r 1992 blev Schweiz medlem i VÀrldsbanken och den internationella valutafonden (IMF), och regeringen sökte medlemskap till EU nÄgot som en folkomröstning stoppade. Landet har sedan dess haft bilaterala handelsavtal med EU. à r 2005 anslöt sig Schweiz till Schengensamarbetet.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Schweiz för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Schweiz Àr nummer 1 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Schweiz skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.