Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Dakar |
| Etniska grupper: | Wolof 37,1 %, Pular 26,2 %, Serer 17 %, Mandinka 5,6 %, Jola 4,5 %, Soninke 1,4 %, övriga 8,3 % (inkluderar européer och personer med libanesisk hÀrkomst) (2017) |
| SprÄk: | Franska (officiellt), wolof, pulaar, jola, mandinka |
| Religion: | Muslimer 95,9%, kristna 4,1% (mestadels katoliker) (2017) |
| Befolkningsantal: | 16,082,442 (Juli 2021) |
| Statsskick: | Republik |
| Area: | 196 722 kvadratkilometer |
| Valuta: | CFA-franc (XOF) |
| Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 4 209 PPP$ |
| Nationaldag: | 4 april |
Geografi
Senegal Àr ett litet land i VÀstafrika. Kap Verde, dÀr huvudstaden Dakar ligger, Àr det afrikanska fastlandets vÀstligaste punkt. Landet Gambia ligger som en strimma frÄn kusten och in i landet. Senegal har ett tropiskt klimat i söder och steppklimat i norr (som tillhör det torra SahelbÀltet). Nederbörden Àr ostabil och landet drabbas ofta av torkperioder. Den största delen av Senegal bestÄr av lÄgland och lÀngs kusten finns det mangrovetrÀskmark. Vegetationen i landet prÀglas av de olika klimatzonerna. I Sahelzonen Àr det savanner med taggiga buskar, men mot söder blir savannen mer frodig. En fjÀrdedel av landet Àr tÀckt av skog och i sydöstra Senegal finns det tropisk regnskog. Nationalparken Niokolo Koba Àr ett av VÀstafrikas rikaste omrÄden för stora dÀggdjur och fÄglar.
Miljöproblemen i Senegal Àr avskogning, överbetning, jorderosion, torka och överfiske. MÄnga dÀggdjur Àr hotade av tjuvskyttar.
Historia
Det har förekommit bosÀttningar i Senegal i minst 15 000 Är. Delar av omrÄdet som idag utgör Senegal var i perioder med i de mÀktiga kungadömena Ghana, Mali och Songhai. SÄ smÄningom etablerade sig flera riken som bestod av woloffolk norr om Gambiafloden.
Portugisiska sjöfarare kom till lander pÄ mitten av 1400-talet. Med tiden uppstod en rivalitet mellan Portugal, Frankrike, NederlÀnderna och Storbritannien om vem som skulle kontrollera omrÄdet, som lÄg strategiskt placerat för att skeppa slavar till Amerika. Vid Berlinkonferensen Är 1884-1885 delade européerna upp den afrikanska kontinenten mellan sig. Stora delar av VÀstafrika blev franskt. 1885 skapades kolonin Franska VÀstafrika, med Dakar som huvudstad.
Senegal deltog pÄ de allierades sida i andra vÀrldskriget, och mÄnga senegaleser omkom. Efter andra vÀrldskriget vÀxte det fram nationalistiska krav och en panafrikansk rörelse. à r 1946 fick alla invÄnare i de franska kolonierna status som medborgare med röstrÀtt till det franska parlamentet. à r 1958 blev Senegal ett sjÀlvstyrande omrÄde och uppnÄdde sjÀlvstÀndighet Är 1960. I praktiken blev Senegal en enpartistat, men pÄ 1970-talet blev oppositionspartier tillÄtna.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Senegal skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Senegal har en president med mycket makt, och ett relativt oberoende rÀttsvÀsen. Trots tidvis brott mot de politiska rÀttigheterna och demokratisk praxis framhÄlls ofta Senegal som ett exempel pÄ en fungerande demokrati i Afrika. Yttrandefrihet, religionsfrihet och organisationsfrihet Àr inskrivet i grundlagen. Senegal var ett av de första lÀnderna i Afrika som fick ett flerpartisystem, och landet har mÄnga politiska partier. Partier som baseras pÄ etnicitet eller religion Àr dock förbjudna.
Senegal har aldrig upplevt en statskupp eller militÀrstyre, vilka har varit mycket vanliga i grannlÀnderna. I den sydliga provinsen Casamance har dock gruppen Mouvement des forces démocratiques de Casamance (MFDC) en vÀpnad kamp för sjÀlvstÀndighet sedan Är 1982. Provinsen Casamance Àr avskuren frÄn resten av landet (av Gambia), och MDFC menar att regeringen i Dakar försummar provinsen. Regionen har ocksÄ andra kulturella och religiösa traditioner Àn resten av landet. För tillfÀllet har försöken till fredsförhandlingar mellan regeringen och MDFC kört fast.
MĂ€nsklig utveckling
Senegal Àr nummer 170 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Senegals huvudstad Dakar Àr ett handelscentrum med tÄg- och vÀgförbindelser i hela Sahelregionen. Industrisektorn Àr förhÄllandevis vÀlutvecklad och mycket koncentrerad runt Dakar. Senegals ledande stÀllning i regionen har bland annat sÀkerhetsstÀllt en bred industribas i jÀmförelse med andra afrikanska lÀnder, och en mer stadig ekonomi. Trots detta Àr inte ekonomin sÀrskilt stor, och om man ser till BNP per invÄnare Àr Senegal ett fattigt land. De flesta i Senegal arbetar inom jordbruk och fiske.
PÄ grund av kolonialismen har jordbruket varit frÀmst fokuserat pÄ jordnötter, vilket gjorde Senegals ekonomi mycket sÄrbar. Sedan 1990-talet har Senegal arbetat med att göra sig mindre beroende av jordnötter och har satsat pÄ turism, fiske samt export av fosfat. Fiskeindustrin och försÀljningen av fisketillstÄnd har blivit Senegals frÀmsta exportvaror under de senaste 20 Ären. UtlÀndskt bistÄnd Àr ocksÄ en viktig inkomstkÀlla. PÄ 1980- och 90-talet genomförde landet privatiseringsreformer som en del av avtal för att fÄ bistÄnd frÄn VÀrldsbanken.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Senegal för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Senegal Àr nummer 170 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Senegal skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.