Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Belgrad |
| Etniska grupper: | Serber 83.3%, ungrare 3.5%, romer 2.1%, Bosniak 2%, övriga 5.7%, okÀnt 3.4% (2011) |
| SprÄk: | Serbiska (officiellt*) 88,1 %, ungerska 3,4 %, bosniska 1,9 %, romani 1,4 %, andra 3,4 %, okÀnd/ej angett 1,8 % (2011) *Serbiska, ungerska, slovakiska, rumÀnska, kroatiska, och rusinska Àr officiella sprÄk i autonoma provinsen Vojvodina |
| Religion: | Serbisk-ortodoxa 84,6 %, katoliker 5 %, muslimer 3,1 %, protestanter 1 %, ateister 1,1%, annat 0,8%, okÀnt/ej angett 4,5% (2011) |
| Befolkningsantal: | 6,974,289 (Juli 2021) |
| Statsskick: | Republik |
| Area: | 77 474 kvadratkilometer |
| Valuta: | Serbisk dinar |
| Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 23 911 PPP$ |
| Nationaldag: | 15 februari |
Geografi
Serbien kan delas in i lÄglandet i norr och höglandet i söder. Höglandet Àr en fortsÀttning av de alpiska bergsystemen samt Karpeterna och Balkanbergen i öst. Landets högsta berg Àr Daravica vars högsta punkt Àr belÀget 2656 meter över havet. I lÄglandet vid floden Donau finns grÀsslÀtter. I bergsluttningarna finns skog av lövtrÀd blandat med cypresser och aleppotallar. Vid skogsgrÀnsen pÄ 2000 meters höjd finns barrskogar av gran, silvergran och tall. Delar av landet drabbas ofta av jordbÀvningar.
Den ekonomiskt viktigaste delen av landet Àr slÀttlandskapet i norr runt floderna Donau, Tisa och Sava. I norr Àr klimatet kontinentalt; kalla vintrar och varma, fuktiga somrar med mycket regn. I de centrala delarna rÄder ett Medelhavsklimat, det vill sÀga varma och torra somrar, och relativt kalla vintrar med snö.
Luftföroreningarna Àr ett av landets större miljöproblem, sÀrskilt runt industristÀder som Belgrad. Vattenföroreningar pÄ grund av industriavfall som dumpas i floderna Àr ett annat miljöproblem Serbien brottas med.
Historia
Det har bott folk i Serbien i cirka 8000 Ă„r. OmrĂ„det har varit en del av romarriket och frĂ„n 600-talet och framĂ„t invandrade slaviska stammar frĂ„n norr. Serbien blev ortodoxt kristet i slutet av 800-talet, och praktfulla kyrkor och kloster vittnar om en kulturell storhetstid under 1200- och 1300-talet. Riket upplöstes kort dĂ€refter och landet lydde under Turkiet (dĂ„ Osmanska riket) i över 500 Ă„r. Storhetstiden har blivit hĂ„gkommet och ideologiserat, lĂ€nge fanns mĂ„lsĂ€ttningen att förena alla serber i en serbisk stat. Detta ledde till flera krig pĂ„ Balkan under 1800-talet dĂ€r Serbien erövrade stora omrĂ„den. Detta pĂ„gick fram tills Serbien förlorade mot Ăsterrike under första vĂ€rldskriget.
à r 1918 upprÀttades en gemensam sydslavisk (jugoslavisk) stat, dÀr Serbien blev en ledande part. Federationen upplöstes Är 1992 nÀr Slovenien, Kroatien, Makedonien och Bosnien-Hercegovina förklarade sig sjÀlvstÀndiga. Detta blev startskottet pÄ vÄldsamma krigshandlingar pÄ Balkan under 1990-talet. Serbien och Montenegro var de enda kvar i Jugoslavien och Är 2003 antog staten namnet Serbien och Montenegro, men staten upplöstes tre Är senare.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Serbien skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Ă r 1989 blev Slobodan MiloĆĄeviÄ president och hans militant nationalistiska projekt med att förena alla etniska serber i ett âStor-Serbienâ medförde stor olycka pĂ„ Balkan. DĂ€rför blev Jugoslavien utestĂ€ngda ur FN Ă„r 1992, och upplösningen av staten blev blodig. 1999 pĂ„börjades massakrerna i Kosovo (en serbisk provins) som resulterade i att NATO bombade Serbien, som fick dra sig tillbaka. MotstĂ„ndet mot MiloĆĄeviÄ Ă¶kade i slutet av 90-talet och Ă„r 2000 vann oppositionen valet. NĂ€r MiloĆĄeviÄ vĂ€grade avgĂ„ blev han avsatt av folket med stöd av polisen och militĂ€ren.
Ă r 2001 blev MiloĆĄeviÄ arresterad i Haag, anklagad för korruption och maktmissbruk, men han dog innan rĂ€ttegĂ„ngen var över. Ăven andra ledare har senare blivit arresterade anklagade för brott mot mĂ€nskligheten, massmord, vĂ„ldtĂ€kt, misshandel, rĂ„n och etnisk rensning. Ă r 2008 utropade sig Kosovo som sjĂ€lvstĂ€ndig stat, nĂ„got Serbien hĂ€vdade bröt mot folkrĂ€tten men som den Internationella straffdomstolen (ICC) godkĂ€nde Ă„r 2010.
MĂ€nsklig utveckling
Serbien Àr nummer 61 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Kriget pĂ„ 1990-talet och NATO-bombningarna Ă„r 1999 bidrog till stora skador pĂ„ den serbiska ekonomin. NĂ€r oppositionen vann valet Ă„r 2000 efterlĂ€mnade MiloĆĄeviÄ ett nedgĂ„nget land med en ekonomi som var hĂ€lften sĂ„ stor som under 1990-talet. Sedan dess har omfattande reformer genomförts och en nĂ„gorlunda stabil ekonomi med en svag tillvĂ€xt uppnĂ„tts. Privatisering har varit centralt och investeringarna frĂ„n utlandet ökar. Men Serbien stĂ„r fortfarande inför flera stora ekonomiska utmaningar; hög arbetslöshet, stor statsskuld, brist pĂ„ kompetens, omodern teknik inom industrin och brist pĂ„ investeringar. Serbien arbetar för att bli medlem i EU och har sedan 2010 ett handelsavtal med EU. Serbien vill Ă€ven bli medlemmar i VĂ€rldshandelsorganisationen (WTO).
Skillnaden mellan stad och landsbygd Àr stor, och fattigdomen Àr som störst pÄ landsbygden i de södra delarna av landet. Finanskrisen drabbade Serbien hÄrt, och 2012 nÄdde arbetslösheten en topp pÄ 25,5%.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Serbien för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Serbien Àr nummer 61 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Serbien skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.