Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Paramaribo |
| Etniska grupper: | Hindustani 37 %, kreol 31 %, javaneser 15 %, maroons 10 %, amerikaindianer 2 %, kineser 2 %, andra/ospecificerad/ingen 3 % |
| SprÄk: | NederlÀndska (officiellt), engelska, sranang tongo, karibisk hindustani, javanesiska |
| religion: | Hindu 27,4 %, protestanter 25,2 %, katoliker 22,8 %, muslimer 19,6 %, folktro 5 % |
| Befolkningsantal: | 614,749 (Juli 2021) |
| Statsskick: | Republik |
| Area: | 163 821 kvadratkilometer |
| Valuta: | Surinamesisk dollar |
| Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 17 620 PPP$ |
| Nationaldag: | 25 november |
Geografi
NÀstan 90 procent av Surinam bestÄr av tropisk regnskog som nÀstan Àr ogenomtrÀnglig och dÀrmed bor majoriteten av befolkningen lÀngs kusten. Genom regnskogen rinner flera floder och skogen har över 2000 trÀarter. Den biologiska mÄngfalden Àr stor men bÄde floran och faunan i landet hotas av landets utveckling. DÀggdjursfaunan Àr rik och i Surinam lever bland annat apor, myrslokar, hjortar, jaguarer och bÀltdjur. NÀra 700 fÄgelarter Àr registrerade i landet med bland annat papegojor, kolibrier och 50 arter av örnar och falkar. Det finns ocksÄ mÄnga ormar och amfibier i Surinams regnskog.
Den nordliga delen av landet bestÄr av lÄgland och lÀngs kusten vÀxlar det mellan sandstrÀnder, mangroveskogar och trÀskmark. I söder ligger en del av Guyanahöglandet. Klimatet Àr fuktigt Äret runt med en jÀmn temperatur runt 27 grader.
Miljöproblemen i Surinam Àr avskogning och förorening i en del floder pÄ grund av gruvaktivitet.
Historia
NÀr spanjorerna "upptÀckte" kusten Är 1498 var omrÄdet tunt befolkat av karibie- och arawakindianer. OmrÄdet blev dock inte intressant förrÀn pÄ 1600-talet dÄ kakao-, socker-, kaffe- och bomullsplantage grundades. I dessa plantager anvÀndes afrikanska slavar. à r 1667 bytte Storbritannien rÀttigheterna över Surinam med NederlÀnderna i utbyte för New Amsterdam (New York). NederlÀnderna lade lite vikt pÄ kolonin dÀr slavuppror var mycket utbrett. NÀr slaveriet förbjöds Är 1863 emigrerade ett stort antal arbetare frÄn Indien, Java och Kina, nÄgot som gjorde Surinams befolkning mycket heterogent. à r 1954 fick Surinam inre sjÀlvstyre och Är 1975 full sjÀlvstÀndighet. PÄ grund av de dÄliga utsikterna för skolgÄng, arbete och social sÀkerhet lÀmnade ungefÀr halva befolkningen landet efter sjÀlvstÀndigheten för att pröva lyckan i NederlÀnderna.
Samtidigt har Surinams frigörelsearmé sedan Är 1984 drivit en vÀpnad konflikt och genomfört sabotage frÄn grannlandet franska Guyana. Etniska motsÀttningar och korruption Àr nÄgra av orsakerna till att det Är 1986 bröt ut ett inbördeskrig i Surinam. Detta tog slut Är 1992 genom ett fredsavtal.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Surinam skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Efter sjÀlvstÀndigheten klarade inte regeringen med att fÄ landet snabbt pÄ fötter vilket orsakade en statskupp Är 1980. Ett radikalt reformprogram sattes ingÄng och USA och NederlÀnderna suspenderade all ekonomiskt och militÀrt samarbete. Internationell press gjorde att ett val hölls Är 1987. En ny statskupp genomfördes Är 1990 men nya val hölls igen Är 1991 dÀr den koalitionen som vann har suttit vid makten, förutom vissa perioder, oavbrutet fram till idag.
Den nya regeringen ÄterupprÀttade freden, reducerade militÀrens makt och satsade pÄ ett nÀra samarbete med NederlÀnderna. Regeringen genomförde ocksÄ drastiska ekonomiska Ätstramningar som berömdes av den internationella valutafonden (IMF) men som resulterade i en ökad fattigdom.
MĂ€nsklig utveckling
Surinam Àr nummer 118 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Ekonomin i Surinam domineras av mineralutvinning. Exporten av aluminium, guld och olja stÄr för 85 % av exporten och 25 % av landets inkomster. Landet har i mÄnga Är mottagit ett betydande ekonomiskt bistÄnd frÄn NederlÀnderna. Endast 0,5 % av landytan Àr brukad och jordbruket stÄr för 10 % av landets bruttonationalprodukt (BNP). Surinam hade god ekonomisk tillvÀxt Är 2007 och 2008 men föll Är 2009 för att sedan Äter bli positiv igen Är 2010. Trots detta kÀmpar landet med inflation och stora utgifter.
Surinam har outnyttjad potential i flera nÀringar. Landet har vacker natur och kan bli ett stort turistland. Vattenkraft och skogsindustrin Àr andra nÀringar som kan byggas ut. Det finns Àven stora förekomster av guld i de centrala delarna av landet. Surinam har ocksÄ olja och produktionen av rÄolja har ökat kraftigt det senaste decenniet.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Surinam för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Surinam Àr nummer 118 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Surinam skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.