Flagga

Nyckeltal och fakta
Huvudstad: | Bangkok |
Etniska grupper: | Thai 75 %, kineser 14 %, andra/ospecificerad/ingen 11 % |
SprÄk: | ThailÀndska, engelska, diverse mindre sprÄk och dialekter |
Religion: | Buddhister 95 %, muslimer 4 %, andra/ospecificerad/ingen 1 % |
Befolkningsantal: | 69,480,520 (Juli 2021) |
Statsskick: | Konstitutionell monarki |
Area: | 513 120 kvadratkilometer |
Valuta: | Baht |
Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 20 672 PPP$ |
Nationaldag: | 5 december |
Geografi
Thailand Àr ett lÄngstrÀckt land med mÄnga olika landskapstyper. I de nordvÀstra delarna finns flera bergskedjor som löper ut frÄn Himalayas bergsmassiv med toppar pÄ upp till 2 500 meter över havet. I nordost finns slÀttlandskap med lÄga Äsar och bördiga jordbruksomrÄden. SlÀtterna i landets centrala delar genomborras av flera floder, dÀribland den stora floden Chao Phraya som bildar ett stort delta vid Thailandsbukten. Malackahalvön, som utgör landets södra del, bestÄr av en smal bergskedja omgiven av lÄngstrÀckta sandstrÀnder. Tropisk skog tÀckte fram till nyligen större delen av landet, men efter omfattande skogsavverkning ÄterstÄr bara smÄ fickor, utspridda över de olika regionerna. Klimatet Àr tropiskt, med temperaturer pÄ mellan 25 och 30 grader under hela Äret och klart avgrÀnsad regnperiod frÄn juni/juli till och med september.
Thailand har under de senaste decennierna genomgÄtt en storskalig industriell utveckling utan att myndigheterna har tagit hÀnsyn till skyddet av miljön. Detta har lett till förorenat dricksvatten och dÄlig luftkvalitet i flera av de större stÀderna, en dramatisk minskning av artrikedomen och omfattande skogsskövling.
Historia
OmrÄdet som nu Àr Thailand fick sin första statsbildning pÄ 1200-talet, dÄ Sukhothai-riket grundades lÀngs floden Chao Phraya. Sukothai införlivades senare i Siam-riket som uppstod lÀngre söderut i landet pÄ 1300-talet. Siam-riket var den direkta föregÄngaren till dagens Thailand och utvecklade ett eget skriftsprÄk, tog theravadabuddhismen som sin officiella religion och antog ett eget rÀttssystem som stod sig fram till 1800-talet. Siam-riket lÄg under lÄng tid i konflikt med grannlandet Burma och stÀngde grÀnsen helt i mer Àn ett Ärhundrade för att utestÀnga vÀstmakterna som koloniserat de flesta av grannlÀnderna. Thailand styrdes envÀldigt av kungar frÄn Chakridynastin tills en kupp 1932 inrÀttade en konstitutionell monarki dÀr kungen mer kom att ha en symbolisk roll. Under andra vÀrldskriget deltog Thailand aktivt pÄ den japanska sidan men blev inte lika hÄrt straffat i krigsuppgörelsen som sina allierade. PÄ 1950-talet mottog Thailand betydande finansiellt och industriellt stöd frÄn USA, som betraktade landet som den viktigaste fronten mot kommunismen i Sydostasien. Det tidigare bondesamhÀllet utvecklades snabbt till ett tungt industrialiserat land och upplevde en fantastisk ekonomisk tillvÀxt under flera Är. Landet styrdes av en rad repressiva regimer, och först pÄ 1990-talet började landet utvecklas i mer demokratisk riktning.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Thailand skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Thailand Àr en konstitutionell monarki med ett parlamentariskt politiskt system. Monarken har en större roll Àn i andra monarkier. Monarkin ses som stabilitet och har starka band till militÀren och domstolarna. Regeringen ansvarar för den verkstÀllande makten.
ThailÀndsk politik domineras av spÀnningen mellan armén, den demokratiskt valda regeringen och kungen. Armén har sedan 1930-talet haft ett stort inflytande över landets styrelse och har ofta avsatt demokratiskt valda regeringar under förevÀndning av att skydda monarkin. Kungen har i sin tur ingripit och medlat mellan de övriga parterna i flera fall. AffÀrsmannen Takshin Shinawatra kom till makten 2001 och genomförde stora reformer, sÀrskilt pÄ landsbygden. Detta gjorde honom mycket populÀr i fattiga, underutvecklade omrÄden, men orsakade missnöje i stÀderna lÀngs kusten.
Takshin avsattes i en kupp 2006 och sedan dess har det förekommit en maktkamp mellan anhÀngare och motstÄndare av Takshins politik, bÄde i parlamentet och pÄ gatorna i stÀderna. Periodvis har detta hotat den politiska stabiliteten i landet. Takshins syster, Yingluck Shinawatra, en koalitionsregering och Àr Thailands första kvinnliga statsminister tog sedan över. Thailand Àr splittrad mellan stad och landsbygd och det Àr sÀrskilt mycket oro i de sydliga provinserna, dÀr majoriteten Àr malay-muslimer och Àr sprÄkligt, kulturellt och religiöst olikt resten av Thailand. Landet kÀmpar med ojÀmn utbildningsnivÄ hos landets befolkning och korruption. Landets militÀr och polis har anklagats för allvarliga brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna.
I maj 2014 genomförde militĂ€ren en kupp och avsatte Thailands folkvalda regering, som leddes av Yingluck Shinawatra, lillasyster i Takshin. Efter militĂ€rkuppen 2014 upphĂ€vdes konstitutionen och under tiden efter kuppen styrde en militĂ€rjunta landet. Den nya grundlagen som kom 2017 gav militĂ€ren ökad makt. Ăven efter valet 2019, nĂ€r en ny civil regering kom till makten, har militĂ€ren fortfarande kontroll över politiken. Situationen i landet Ă€r inte demokratisk.
Efter kuppen 2014 inskrÀnkte regimen yttrandefriheten och utropade undantagstillstÄnd. Det har varit mycket oroligheter i södra delen av landet, dÀr majoriteten av befolkningen Àr malaysiska muslimer med andra sprÄk och kulturer. MÄnga av dessa vill befria sig frÄn Thailand och rebeller har fört en vÀpnad kamp för sjÀlvstÀndighet sedan 1960-talet.
Landet har en ojĂ€mn utvecklingsnivĂ„, mycket korruption och grova krĂ€nkningar av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter frĂ„n polisens och armĂ©ns sida. Ăven om mĂ„nga thailĂ€ndare har klarat sig bĂ€ttre under de senaste decennierna, lever mĂ„nga under den nationella fattigdomsgrĂ€nsen.
MĂ€nsklig utveckling
Thailand Àr nummer 62 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Den thailÀndska ekonomin genomgick en revolution under Ären efter andra vÀrldskriget. SÀrskilt efter att exportmarknaderna avreglerades i början av 1960 sköt utvecklingen fart, och det tidigare jordbrukssamhÀllet skapade omfattande textil- och elektronikindustrier pÄ nÄgra fÄ Är. NÀstan hÀlften av landets arbetstagare arbetar fortfarande inom jordbruket som nu har effektiviserats och moderniserats. Thailand Àr idag vÀrldens största risexportör och exporterar Àven en hel del fisk, gummi, vete och socker. Landet drabbades hÄrt av den asiatiska ekonomiska krisen 1997, men efter att ha fÄtt ett miljardlÄn av Internationella valutafonden kom ekonomin snabbt pÄ fötter igen. Thailand har betalat ett högt pris för sin snabba utveckling: fattiga bönder som tvingats flytta pÄ grund av den industriella utvecklingen har upprepade gÄnger demonstrerat och gjort mindre uppror pÄ landsbygden. Miljöaktivister har pekat pÄ de enorma föroreningar som uppstÄtt till följd av industrialiseringen, och det ensidiga beroendet av exportmarknaderna har skadat den lokala valutan, baht, som har blivit mycket kÀnslig för marknadsförÀndringar.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Thailand för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Thailand Àr nummer 62 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Thailand skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.