Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Nuku'alofa |
| Etniska grupper: | Tonganer 97 %, delvis tonganer 0,8 %, övriga 2,2 %, ospecificerat <0,1 % (2016) |
| SprÄk: | Tonganska och engelska 76,8 %, tonganska, engelska och andra sprÄk 10,6 %, endast tonganska (officiellt) 8,7 %, endast engelska (officiellt) 0,7 %, övriga 1,7 %, inga 2,2 % (2016) |
| Religion: | Protestanter 64,1 % (inkluderar Free Wesleyan Church 35 %, Free Church of Tonga 11,9 %, Tonga Church 6,8 %, Assembly of God 2,3 %, Seventh Day Adventist 2,2 %, Tokaikolo Christian Church 1,6 %, övriga 4,3 %), Jesu kyrka Kristus 18,6 %, romersk-katolsk 14,2 %, övriga 2,4 %, ingen 0,5 %, ospecificerad 0,1 % (2016) |
| Befolkningsantal: | 105,780 (Juli 2021) |
| Statsskick: | Monarki |
| Area: | 748 kvadratkilometer |
| Valuta: | Pa'anga |
| Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 6 779 PPP$ |
| Nationaldag: | 4 juni |
Geografi
Tonga bestĂ„r av 172 öar dĂ€r nĂ„gra Ă€r höga vulkanöar och nĂ„gra Ă€r lĂ„ga korallöar. 36 av öarna har permanenta invĂ„nare. Ăarna har tropiskt maritimt klimat med en Ă„rlig medeltemperatur pĂ„ 25 grader. Frodig tropisk regnskog tĂ€cker de omrĂ„dena som Ă€nnu inte odlats. Det enda landdĂ€ggdjuret Ă€r rĂ„ttan som fördes in med inkommande skepp och rĂ„ttorna utgör ett stort hot mot fĂ„gelfaunan. Landet har mĂ„nga sjöfĂ„glar, inklusive endemiska arter. MĂ„nga fĂ„glar hĂ€ckar sina Ă€gg med hjĂ€lp av den vulkaniska vĂ€rmen pĂ„ ön.
Miljöproblemen pĂ„ Tonga Ă€r avskogning, bĂ„de pĂ„ grund av nybygge samt jordbruk. ĂdelĂ€ggelse av korallrev Ă€r ett ökande problem. Havssköldpaddan Ă€r en hotad art pĂ„ Tonga.
Historia
Det Àr osÀkert nÀr den första bosÀttningen av Tonga började, men en grupp polynesier bosatte sig pÄ ön runt 1500-1000 Är f.kr. Man vet lite om historien pÄ Tonga innan européerna kom eftersom öborna inte skrev ned sin historia. à r 1616 kom ett nederlÀndskt skepp för att handla med ön och nÀstan 150 Är senare kom James Cook. Cook kallade ön Friendly Islands eftersom han blev varmt vÀlkomnad till ön. à r 1845 blev öarna samlade till ett sjÀlvstÀndigt kungarike. Tonga blev Är 1905 ett brittiskt protektorat och landet blev sjÀlvstÀndigt Är 1970, men landet Àr fortfarande medlem i the Commonwealth.
Kung Tupou IV kom till tronen Är 1965 och styrde envÀldigt fram till sin död Är 2006. Regeringen och de flesta i den lagstiftande församlingen utnÀmndes av kungen, traditionellt bestod urvalet av landets 33 adelsfamiljer. PÄ 1990-talet vÀxte det dock fram en demokratirörelse och det första politiska partiet grundades Är 1994. Den första folkvalda ministern blev vald Är 2005.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Tonga skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
NÀr kung Tupuo IV dog Är 2006 blev Tonga skakat av vÄldsamma upplopp, bland annat pÄ grund av att parlamentet under ett Är inte tagit stÀllning till förslagen om demokratiska reformer. MÄnga byggnader plundrades och satt i brand. Minst Ätta demonstranter dog. NÀr den nya kungen George Tupou V kröntes avsade han sig rÀtten att utpeka statsministern, samtidigt gav kungen statsministern möjligheten att sjÀlv vÀlja sina statsrÄd utan inblandning frÄn kungen. Monarken ville Àven inte delta i de dagliga politiska processerna. à r 2006 blev Fred Sevele landets första folkvalde och icke-adlige statsminister. à r 2010 antogs en ny vallag som för första gÄngen sÀkrade att majoriteten av parlamentarikerna Àr folkvalda.
TvÄ av tre mÀnniskor bor pÄ huvudön Tongatapy och huvudstaden Àr landets enda större stad. SamhÀllet Àr mycket prÀglat av kyrkliga seder och traditioner, exempelvis Àr det förbjudet att arbeta, utföra sport eller handla pÄ söndagar.
MĂ€nsklig utveckling
Tonga Àr nummer 93 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Sedan 1990-talet har Tonga brottats med hög inflation, hög arbetslöshet och varierande produktion i jordbruket. Regeringen försöker att etablera ett mer differentierat nÀringsliv och för att reducera energiimporten arbetas det bland annat med att utnyttja vÄgkraft och solenergi. Sedan Är 1996 har de yttre öarna blivit försedda med solcellspaneler. TuristnÀringen Àr ocksÄ ett omrÄde som landet satsar pÄ. Det finns förhoppningar att det finns betydande mÀngder av koppar, zink och guld pÄ Tongas kontinentalsockel.
NÀrmare hÀlften av landets befolkning lever idag utanför pengaekonomin inom jordbruk, fiske och samlande pÄ sjÀlvförsörjningsnivÄ. Jordbruket dominerar ocksÄ den offentliga ekonomin dÀr jordbruket utgör runt en tredjedel av landets sysselsÀttning och bruttonationalprodukt (BNP). All jord Àgs av kungen som har fördelat den bland rikets 33 adelsfamiljer för vidare arrendering.
Tonga har stora underskott i handelsbalansen med utlandet och landet mottager betydande ekonomisk hjÀlp frÄn Nya Zeeland, Australien och EU. Pengaöverföringar frÄn Tonganer utomlands Àr ocksÄ en viktig intÀktskÀlla.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Tonga för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Tonga Àr nummer 93 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Tonga skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.