Flagga

Nyckeltal och fakta
Huvudstad: | Washington DC |
Etniska grupper: | Vita 72,4 %, svarta 12,6 %, asiatiska 4,8 %, ursprungsbefolkning 0,9 %, infödda Hawaiianer och andra Stillahavsöbor 0,2 %, övriga 6,2 %, blandade 2,9 % (2010) |
SprÄk: | Engelska 78,2 %, spanska 13,4 %, kinesiska 1,1 %, övriga 7,3 % (2017) |
Religion: | Protestanter 46,5 %, katoliker 20,8 %, judar 1,9 %, Jesu Kristi kyrka 1,6 %, andra kristna 0,9 %, muslimer 0,9 %, Jehovas vittnen 0,8 %, buddhister 0,7 %, hinduiska 0,7 %, övriga 1,8 %, oanslutna 22,8 % övriga 0,6 % (2014) |
Befolkningsantal: | 334,998,398 (Juli 2021) |
Statsskick: | Konstitutionell federal republik |
Area: | 9 831 510 Km2 |
Valuta: | Dollar |
Bruttonationalinkomst per invÄndare: | 76 399 PPP$ |
Nationaldag: | 4 juli |
Geografi
USA Àr vÀrldens fjÀrde största land. Landskapet Àr varierat, med slÀtter som strÀcker sig frÄn Atlanten mot skogsklÀdda kullar i öster. Mississippi-Missourifloden, vÀrldens fjÀrde största flodsystem, flyter genom hela USA och rinner ut i Mexikanska golfen. Stora slÀtter karaktÀriserar landskapet vÀster om bergskedjan Klippiga bergen. OmrÄdena vÀster om bergskedjan domineras av öken och platÄliknande klippformationer som Grand Canyon. Sierra Nevada-bergen strÀcker sig lÀngs Stillahavskusten, parallellt med Klippiga bergen. Mount McKinley pÄ 6 194 meter över havet Àr landets högsta berg och belÀget i Alaska. Största delen av USA har ett tempererat klimat, men det tropiska klimatet dominerar i Hawaii och Florida medan Alaska har ett arktiskt klimat.
AnvÀndning av konstgödsel och bekÀmpningsmedel förorenar grundvattnet, och brist pÄ dricksvatten i vissa omrÄden krÀver reglering av konsumtionen. I delstaten Kalifornien har det varit torka sedan 2011. USA Àr Àven ett av de lÀnder i vÀrlden som har högst koldoixidutslÀpp.
Historia
Urbefolkningen i Nordamerika, ursprungligen frÄn Eurasien, bosatte sig i landet för flera tusen Är sedan. Fram till dess att landet koloniserades av européerna pÄ 1500-talet bodde urbefolkningen i flera hundra olika stamgemenskaper.
NÀr Kristoffer Columbus upptÀckte Amerika 1492 trodde han att han befann sig i Indien och började dÀrför kalla urbefolkningen indianer. Landet koloniserades av Europa frÄn 1500-talet, som ocksÄ förde slavar frÄn den afrikanska kontinenten. Landet har dÀrför varit, och Àr fortfarande, ett mycket mÄngkulturellt samhÀlle bestÄende av mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden. Under och efter kolonialismen upplevde urbefolkningen att dödas, förtryckas och fördrivas.
1776 lösrev sig 13 kolonier vid Atlantkusten frÄn Storbritannien, vilket ledde till bildandet av USA. 1861 bröt inbördeskrig ut mellan de nord- och sydstaterna. Sydstaterna gav upp 1865, vilket ledde till att slaveriet avskaffades. Inbördeskriget var viktigt för strategi och vapenutveckling, och under första vÀrldskriget stÀrktes USA:s rykte som en militÀrmakt. USA deltog pÄ de allierades sida under andra vÀrldskriget. Efter kriget blev landet den första permanenta medlemmen i FN: s sÀkerhetsrÄd.
LÀs mer om sÀkerhetsrÄdet pÄ fn.se
Under efterkrigstiden blev USA vÀrldens mÀktigaste nation. Landet bidrog med politiskt och ekonomiskt stöd till lÀnder som mÄste Äteruppbyggas i VÀsteuropa. MÄlet var att stoppa Sovjetunionens kommunistiska inflytande. Parallellt med detta skedde ocksÄ en militÀr kapplöpning och upprustning. Denna maktkamp kallas det kalla kriget. Det uttrycktes i Korea- och Vietnamkriget, Kubakrisen och kÀrnvapnet.
Under Bush-administrationen drabbades USA 2001 av en av vÀrldens mest kÀnda terrorattacker. I kölvattnet av detta placerade USA ut militÀra styrkor i flera lÀnder i Mellanöstern och inledde en aggressiv utrikespolitik med det övergripande mÄlet att bekÀmpa terrorister.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i USA skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
USA Àr en federal republik bestÄende av 50 delstater. De federala myndigheterna (presidenten, regeringen m.fl.) ansvarar för bland annat utrikespolitik, försvar, medborgerliga rÀttigheter, tull och post, centralbanken samt reglering av handeln mellan delstaterna.
Delstaternas ansvar Àr frÀmst den allmÀnna lagstiftningen. Konstitutionen frÄn 1787 gÀller fortfarande, men med vissa kompletterande bestÀmmelser. USA har ett flerpartisystem dÀr demokrater och republikaner dominerar. USA:s kongress bestÄr av tvÄ kamrar, senaten och representanthuset. Presidenten Àr bÄde regeringschef och överbefÀlhavare och kan inlÀgga veto mot lagförslag frÄn kongressen. I januari 2017 tilltrÀdde USA:s nuvarande president, den kontroversielle republikanen, Donald Trump. NÀsta val i USA hÄlls den 3 november Är 2020.
RÀttssystemet i landet Àr komplicerat eftersom var och en av de 50 delstaterna har olika rÀttssystem. USA Àr en nation byggd pÄ invandring som bestÄr av mÄnga etniska grupper. Andelen invÄnare med europeiska anor minskar medan den latinamerikanska befolkningen stadigt ökar.
Utrikespolitik
USA har militÀra styrkor utplacerade i alla vÀrldsdelar och har vapenhandel med mÄnga andra lÀnder. Inget annat land har en lika stor militÀr slagkraft, mycket tack vare USAs teknologiska framgÄngar. Som en stormakt har USA intressen över hela vÀrlden. USA handlar mycket med andra lÀnder och som ett av vÀrldens rikaste lÀnder kan USA, i varierande grad, sÀtta press pÄ andra lÀnder i sÀkerhetsrÄdet.
Amerikansk utrikespolitik sÀtter de mÀnskliga rÀttigheterna och frihet högt, men dessa vÀrden hamnar ibland i konflikt med landets egenintresse. USA Àr aktivt involverad i mÄnga lÀnder för att stötta USA-vÀnliga regeringar eller för att motverka de regeringar som Àr kritiska mot USA. Detta görs i form av pengar, vapen, trÀnings- eller utbildningsprogram, och ibland med direkta militÀra interventioner.
USA Àr ett av vÀrldens mÀktigaste land och arbetar aktivt för att förbli det. Ett exempel Àr USA:s militÀra budget: skapar man en lista över de 8 lÀnder som lÀgger mest pengar pÄ militÀren Àr USA högst upp - och lÀgger mer pengar pÄ militÀren Àn de andra sju lÀnderna tillsammans.
MĂ€nsklig utveckling
USA Àr nummer 19 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderFörbindelser med andra lÀnder i sÀkerhetsrÄdet
USA anses vara vÀrldens ledande supermakt och arbetar aktivt för att landet ska förbli sÄ. USA har militÀra styrkor utplacerade pÄ de flesta kontinenter och handlar med varor och militÀr utrustning med vÀldigt mÄnga lÀnder. Ingen annan stat har samma militÀra styrka, till stor del tack vare USA:s överlÀgsna teknik och stora försvarsbudget. USA sjÀlva lÀgger mer pengar pÄ sin militÀr Àn de sju nÀstkommande lÀnderna i vÀrlden tillsammans.
USA har en ledande roll i vÀst, och i FN arbetar USA vanligtvis nÀra med tvÄ av de europeiska vetorÀtten i sÀkerhetsrÄdet - Storbritannien och Frankrike. SÀrskilt Storbritannien Àr en frekvent anhÀngare av USA i olika sÀkerhetsfrÄgor i FN.
FörhÄllandena mellan USA och Ryssland försÀmrades Ären efter 2012. Detta inkluderade som ett resultat av utvecklingen i Ukraina och Rysslands annektering av Krimhalvön. Efter att Biden tilltrÀdde som president i USA 2021 har USA och Ryssland inlett samtal om förnyelse av förÄldrade kÀrnkraftsavtal mellan lÀnderna.
I Mellanöstern har USA de senaste Ären varit sÀrskilt kritiska till Rysslands stöd till president Assad i det syriska inbördeskriget. USA har ocksÄ kritiserat Ryssland för att stödja Iran i olika regionala konflikter. Rysslands skydd av Iran i sÀkerhetsrÄdet blev en del av USA:s motivering för att dra sig ur kÀrnkraftsavtalet med Iran 2018.
Kinas makt vÀxer, bÄde ekonomiskt och militÀrt, och USA uppfattar Kina som ett hot mot dess ledande maktposition i vÀrlden. Under de senaste Ären har lÀnderna haft ett handelskrig mot varandra dÀr de lÀgger strafftullar pÄ olika varor. FörhÄllandet mellan USA och Kina prÀglas dÀrför av kritik och konkurrens, men ocksÄ av ömsesidigt ekonomiskt beroende.
USA Àr en nÀra allierad till Israel. Israels önskemÄl i Mellanöstern pÄverkar USA:s politik i Mellanöstern och USA:s röstning i sÀkerhetsrÄdet. Situationen Àr dock inte alltid lika hjÀrtlig och till exempel USA Àr för nÀrvarande kritisk till Israels ökade fokus pÄ handel med Kina. Denna handel omfattar bÄde köp av kinesisk högteknologi och upprÀttande av avtal som kommer att öppna för kineserna att driva Israels tre största civila hamnar (Haifa, Eilat och Ashod). Eftersom alla dessa hamnar ligger nÀra viktiga militÀra installationer, befarar amerikanerna att en kinesisk nÀrvaro kommer att utgöra ett framtida hot om spionage mot bÄde Israel och USA.
StÀllning i kÀrnvapenfrÄgan
Obama-administrationen var med och förhandlade om kÀrnkraftsavtalet med Iran 2015. NÀr USA ensam drog sig ur avtalet i maj 2018 kopplades Trump-administrationens argument bÄde till innehÄllet i avtalet och till iransk utrikespolitik i allmÀnhet .
à r 2021 tog Joe Biden över som president i USA, med löften om att Àndra USA:s politik mot Iran, sÄ som den genomfördes under Trump. Med Biden som president Àr USA:s stÄndpunkt att de gÀrna ÄtervÀnder till kÀrnkraftsavtalet frÄn 2015, men under förutsÀttning att Iran följer allt innehÄll i avtalet först.
USA kan hÀvda att delar av kÀrnkraftsavtalet hÄller pÄ att bli förÄldrade. NÀr kÀrnkraftsavtalet undertecknades 2015 var kapaciteten i Irans kÀrnkraftsprogram sÄdan att landet skulle ha behövt över ett Är för att slutföra en kÀrnvapenbomb, om de hade gÄtt med pÄ det. Idag berÀknas kapaciteten sÄ att Iran bara behöver tre mÄnader.
USA vill ingÄ ett kompletterande avtal. I detta kompletterande avtal vill de begrÀnsa Irans vÀxande missilarsenal, och det stöd Iran ger milisgrupper i regionen. Förutom förhandlingarna om hur parterna kommer att följa kÀrnkraftsavtalet diskuteras frÄgor sÄ som:
- Irans vÀxande arsenal av missiler
- Irans förbindelser med milisgrupper i regionen
- Irans krÀnkningar av de mÀnskliga rÀttigheterna
- Bör EU eller FN ha en förmedlande roll i förhandlingarna?
- Ska Irans regionala fiender, som Israel och Saudiarabien, ingÄ i en större dialog om fred och nedrustning?
I sin motivering för att dra sig ur kÀrnkraftsavtalet 2018 var USA kritisk till Irans roll i Mellanöstern i allmÀnhet. De tror att Iran Àr en rÄnregim som destabiliserar regionen genom att stödja miliser som Hizbollah i Libanon, Hamas i Gaza och Houthierna i Jemen. Iran ger ocksÄ stöd till olika terrorgrupper och anvÀnder sitt missilprogram för att sprida osÀkerhet och hot mot internationell sjöfart i regionen. Iran gör allt detta genom att anvÀnda oljepengar, som landet har fÄtt mer av sedan kÀrnkraftsavtalet undertecknades och tidigare ekonomiska sanktioner upphÀvdes. Trump-administrationen trodde att grÀnsen hade nÄtts och att det dÀrför var dags att konfrontera Iran pÄ det hÄrda sÀttet för landet att Àndra sin politik.
De ekonomiska sanktioner mot Iran som USA Äterinförde förde USA till en kollisionskurs med de andra lÀnder som deltog i tecknandet av kÀrnkraftsavtalet 2015.
NÀr det gÀller frÄgan om en kÀrnvapenfri zon i Mellanöstern anser USA att Irans kÀrnkraftsprogram för nÀrvarande Àr en mycket viktigare frÄga att hantera Àn Israels eventuella nedrustning. Israel Àr det enda landet i Mellanöstern som har kÀrnvapen. USA hÄller med Israel om att ett antal regionala konflikter mÄste lösas innan zonen kan bli verklighet, och USA tackade nej till inbjudan att delta i den första konferensen om en kÀrnvapenfri zon i Mellanöstern organiserad av FN: s generalsekreterare i november 2019.
PÄ global nivÄ Àr USA tillsammans med Ryssland vÀrldens ledande kÀrnvapenstat och det svenska forskningsinstitutet SIPRI utgÄr frÄn att landet för nÀrvarande har ca. 5800 kÀrnvapenspetsar i sin arsenal. Detta Àr ca. 82 procent fÀrre kÀrnvapen Àn USA hade nÀr det kalla kriget var som vÀrst. Minskningen av antalet vapen beror pÄ bÄde bilaterala avtal som ingÄtts med Sovjetunionen och senare Ryssland, och ett allmÀnt bÀttre avvÀpningsklimat mellan de tvÄ stormakterna Ären efter 1990.
Nu verkar det dock som att USA ocksÄ anser att det Àr nödvÀndigt att sÀga upp nedrustningsavtal och utveckla nya kÀrnvapen för att möta framtida hot. Detta innebÀr för USA att bland annat utveckla ett nytt och bÀttre missilförsvar för att kunna motstÄ ryska och kinesiska kÀrnvapenhot, liksom utveckling av nya medeldistansmissiler. NÀr USA drog sig ur det sÄ kallade INF-avtalet i augusti 2019-som förbjuder landbaserade medeldistansmissiler-berodde det delvis pÄ att de trodde att Ryssland redan hade brutit avtalet, och för att Kina med sina befintliga medeldistansmissiler var omfattas inte av det. I sina framtida vapenprogram vill USA ocksÄ bygga kÀrnvapen med lÀgre explosiv kraft, vilket kan göra vapnen lÀmpliga för anvÀndning mot militÀra mÄl. Enligt mÄnga kommer detta att sÀnka tröskeln för att vapnen faktiskt ska anvÀndas i krig.
USA Àr starkt kritisk till fördraget om icke-spridning av kÀrnvapen och anser att det stigmatiserar lÀnder som fortfarande anser att vÀrlden Àr sÄ osÀker att kÀrnkraftsavskrÀckning Àr nödvÀndig. Avtalet bidrar inte till dialog, och USA anser att kÀrnvapennedrustning endast kan uppnÄs om man strÀvar efter ett bredast möjligt avtal pÄ vÀgen framÄt.
Ekonomi och handel
USA Àr en av vÀrldens ledande ekonomiska makter. Det fria marknadssystemet har traditionellt prÀglat landets ekonomi och det betonas att myndigheterna ska verka för ett vÀlfungerande nÀringsliv utan att lÀgga sig i allt för mycket. PÄ grund av variationer i lÀge, naturresurser, klimat, transporter och kommunikationer har USA en diversifierad nÀringsstruktur med stora regionala skillnader. Servicesektorn stÄr för huvuddelen av bruttonationalprodukten (BNP), följt av industri, gruvdrift och bygg- och anlÀggningsverksamhet.
Landet ligger lÄngt fram inom forskning och utveckling. Utrikeshandeln Àr viktig för USA, och pÄ senare Är har tyngdpunkten för handeln flyttats frÄn Europa till Asien. USA har varit en drivande kraft vid bildandet av frihandelsorganisationen WTO och frihandelsavtal som NAFTA. Landet har ett vÀlutvecklat vÀgnÀt som tÀcker i stort sett hela landet. De stora avstÄnden har resulterat i en vÀlutvecklad civil luftfart, sÀrskilt vad gÀller passagerartrafik.
Finanskrisen Är 2008 skapade en lÄgkonjunktur i USA. BNP sjönk, arbetslösheten steg och den amerikanska staten gick in med omfattande ÄtgÀrder (bl.a. ekonomiskt understöd). Först Är 2014 gick det att se ett förbÀttrat resultat för USA efter finanskrisen. Landet har Àven en stor statsskuld och ett enormt budgetunderskott som pÄverkar ekonomin och politiken.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för USA för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
USA Àr nummer 19 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i USA skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.