Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Port-Vila |
| Etniska grupper: | Ni-Vanuatu 97,6 %, delvis ni-vanuatu 1,1%, andra/ospecificerad 1,3 % (2009) |
| SprÄl: | StamsprÄk (över 100) 63,2 %, bislama (officiellt, kreolsprÄk) 33,7 %, engelska (officiellt) 2 %, franska (officiellt) 0,6 %, andra/ospecificerad 0,5 % (2009) |
| Religion: | Protestanter 70 % (inkluderar presbyterianer 27,9 %, anglikanska 15,1 %, sjundedagsadventister 12,5 %, Gudsförsamlingar 4,7 %, Kristi kyrka 4,5 %, Neil Thomas Ministerium 3,1 % och Apostoliska 2,2 %, romersk-katolsk tro 4,7 %, sed 12. 3,7 % (inklusive Jon Frum lastkult), övriga 12,6 %, ingen 1,1 %, ospecificerat 0,2 % (2009) |
| Befolkningsantal: | 303,009 (Juli 2021) |
| Statsskick: | Republik |
| Area: | 12 189 kvadratkilometer |
| Valuta: | Vatu |
| Bruttonationalinkomst per invÄnare: | 3 289 PPP$ |
| Nationaldag: | 30 juli |
Geografi
Vanuatu bestĂ„r av 12 större och 70 mindre öar varav 65 Ă€r bebodda. Ăarna strĂ€cker sig över 130 mil frĂ„n syd till norr i sydvĂ€stra Stilla havet. Vanuatus öar Ă€r av tvĂ„ typer; vulkaniska och korallöar. NĂ„gra av öarna har aktiva vulkaner. Landet bestĂ„r av kuperat terrĂ€ng med dĂ„lig jordmĂ„n, och bara 9 % av Vanuatus landyta kan anvĂ€ndas till jordbruk. Kustremsorna Ă€r smala och pĂ„ nĂ„gra stĂ€llen finns det trĂ€skmark med krokodiler. Regnskogen tĂ€cker en stor del av landet, men snabb avskogning har ökat risken för jorderosion. Vanuatu ligger pĂ„ grĂ€nsen mellan tvĂ„ kontinentalplattor och drabbas ofta av jordskalv. Huvudstaden Port-Vila har flest invĂ„nare och ligger pĂ„ ön Efate. Espirity Santo Ă€r emellertid den största och ekonomiskt viktigaste ön. Vanuatu har ett maritimt tropiskt klimat. FrĂ„n december till april Ă€r det mycket nederbörd och orkaner. De övriga mĂ„naderna Ă€r kyligare och torrare.
BefolkningstillvÀxten har orsakat flera miljöproblem. DÄliga sanitetsanlÀggningar och bristande sophantering har lett till vattenförorening. Delar av befolkningen har dÀrför inte tillgÄng till rent vatten.
Historia
Förutom att man har hittat spĂ„r av mĂ€nniskor som levde pĂ„ ön för cirka 3000 Ă„r sedan vet man inte sĂ„ mycket om Vanuatus historia innan europĂ©erna "upptĂ€ckte" ögruppen. Ă r 1606 kom portugisiska sjöfarare till den största ön och gav ön namnet Espiritu Santo, men koloniseringen började först i slutet av 1700-talet dĂ„ de första britterna och fransmĂ€nnen dök upp. Efter ett tag bosatte sig missionĂ€rer och handelsmĂ€n i ögruppen. Melanesierna, Vanuatus urbefolkning, tvingades till plantagearbete pĂ„ Fiji och Australien medan europĂ©erna började avverka regnskogen. I slutet av 1800-talet insĂ„g Storbritannien och Frankrike att de mĂ„ste samarbeta om Vanuatu och Ă„r 1906 grundade de en gemensam koloni som skulle vara fram till Ă„r 1980. Under kolonialtiden blev alla institutioner duplicerade, till exempel fanns det en fransk och en brittisk rĂ€ttsapparat. De europeiska bosĂ€ttarna behandlades vĂ€l medan melanesierna betraktades som statslösa. Ăver en tredjedel av jorden Ă€gdes av europĂ©erna och efter andra vĂ€rldskriget ökade missnöjet hos befolkningen.
PÄ 1970-talet blev de första partierna grundade; det brittiskt stödda Vanua'aku Pati (VP) och det franskorienterade Union des Partis Moderés (UMP). VP krÀvde sjÀlvstÀndighet och Är 1980 gav Storbritannien och Frankrike vika för kravet. Walter Lini, VP:s ledare, blev landets första statsminister och satt kvar pÄ posten till 1991. Under den hÀr perioden hade Vanuatu nÀra anknytningar till kommunistiska lÀnder, medan förhÄllandet till Frankrike var dÄligt. Detta Àndrades efter valet 1991 dÄ UMP för första gÄngen blev största parti.
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Vanuatu skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderSamhÀlle och politik
Vanuatu Àr en demokratisk republik. Presidenten, som för det mesta har en ceremoniell roll, vÀljs vart femte Är av nationalförsamlingen. Vart fjÀrde Är hÄlls allmÀnna val till nationalförsamlingen. Medlemmarna i nationalförsamlingen vÀljer en statsminister som sedan utnÀmner de övriga ministrarna. Politiken Àr mer prÀglad av personliga maktkamper Àn av ideologiska skillnader. Etnisk tillhörighet och religion gÄr ofta före lojaliteten till partiet. Detta har lett till att det ofta blir maktskifte. Eftersom politiken bygger pÄ traditionella melanesiska vÀrderingar har konflikterna sÀllan lett till vÄld. De mÀnskliga rÀttigheterna respekteras i regel, och rÀttsvÀsendet rÀknas som oberoende frÄn staten. NÀstan alla vanuatuer Àr melanesier. Befolkningen Àr indelad i stammar som lever ganska isolerade frÄn varandra. Vanuatu Àr Oceaniens enda alliansfria stat, och har ingen egen armé. LÀnge höll landet en viss distans till alla stormakter, men nu har det starka band till Australien. Landet samarbetar mycket med de andra smÄ önationerna i Stilla Havet.
MĂ€nsklig utveckling
Vanuatu Àr nummer 134 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderEkonomi och handel
Vanuatu Ă€r ett av vĂ€rldens minst utvecklade lĂ€nder och Ă€r beroende av bistĂ„nd. Den ekonomiska utvecklingen i landet har hĂ€mmats av lĂ„ngsam modernisering, dĂ„lig infrastruktur och för stort beroende av jordbruket (som Ă€r kĂ€nsligt för Ă€ndringar i vĂ€der och klimat). Jordbruket Ă€r basen i ekonomin och sysselsĂ€tter tvĂ„ tredjedelar av befolkningen. Ăven om den mesta produktionen gĂ„r till det egna hushĂ„llet sĂ„ brukar de flesta sĂ€lja en del av det de producerar. Den viktigaste exportvaran Ă€r copra, torkat kokosnötskött, som odlas pĂ„ plantager. PĂ„ dessa kokosnötsplantager föder man ocksĂ„ upp nötkreatur och kött Ă€r landets nĂ€st största exportvara. De viktigaste handelspartnerna Ă€r Thailand och Japan. Den ekonomiska utvecklingen hindras av att Vanuatu Ă€r beroende av nĂ„gra fĂ„ exportvaror. Landet har försök att göra jordbruket mer varierat, men har inte lyckats. Ăven de mĂ„nga naturkatastroferna gör ekonomin sĂ„rbar. Vanuatu blev inte lika hĂ„rt drabbat av den globala finanskrisen Ă„r 2009 som mĂ„nga andra lĂ€nder blev. Den asiatiska vĂ€rldsbanken har beskrivit landet som den snabbast vĂ€xande ekonomin i Stilla havet - mycket pĂ„ grund av turism, byggprojekt och bistĂ„nd. Det har satsats pĂ„ turism under det senaste decenniet, nĂ„got som har gjort att landet fĂ„r in utlĂ€ndsk valuta. Turisterna kommer frĂ€mst ifrĂ„n Australien och Nya Zeeland.
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Vanuatu för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Vanuatu Àr nummer 134 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Vanuatu skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.