Flagga
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Vatikanstaden |
| Etniska grupper: | Italienare, schweiziska, argentinare och andra nationaliteter frÄn hela vÀrlden (2017) |
| SprÄk: | Latin, italienska (tjÀnstesprÄk) |
| Religion: | Romersk-katolsk kristendom |
| Befolkningsantal: | 801 (2020) |
| Statsskick: | Absolut monarki |
| Area: | 444 hektar |
| Valuta: | Euro |
| Nationaldag: | 13 mars (Àndras till det datum som den nye pÄven tilltrÀder pÄ) |
Geografi
Vatikanstaten Àr vÀrldens minsta land och ligger i Rom, Italiens huvudstad. Landet bestÄr av nÄgra byggnader vid floden Tibern samt vissa kyrkor och andra administrationsbyggnader i och utanför Rom. PÄvens sommarresidens i Albanerbergen betraktas ocksÄ som en del av Vatikanstaten. Vatikanstaten har flera kÀnda byggnader som Peterskyrkan och Sixtinska kapellet. Landet har Àven nÄgra av vÀrldens vackraste museer och konstsamlingar och finns med pÄ Unescos vÀrldsarvslista.
Landet har ett typiskt Medelhavsklimat med milda, fuktiga vintrar och varma torra somrar. Vatikanstaten har samma problem med luft- och vattenföroreningar som Rom. 2007 beslutade sig Vatikanstaten för att bli vÀrldens första koldioxidneutrala stat. Detta ska de uppnÄ genom att plantera en skog i Ungern.
Historia
Vatikanstaten Ă€r allt som Ă„terstĂ„r av den tidigare Kyrkostaten som fanns i och kring Rom frĂ„n 1300- till 1800-talet. Biskoparna hade stor makt under denna period, och erövrade stora omrĂ„den i Italien. Redan pĂ„ 1000-talet tog biskopen av Rom titeln pĂ„ve efter det italienska ordet âpapaâ (far). Han utropade sig som överhuvud för hela den vĂ€stliga kyrkan. PĂ„varna behöll makten över södra Italien fram till 1860. Sedan började kung Emanuel II arbetet med att ena Italien till ett land. PĂ„ven Pius IX ville inte lĂ„ta Rom blir en del av Italien och vĂ€grade att lĂ€mna ifrĂ„n sig makten. Ă
r 1871 betraktade han slaget som förlorat efter en lÀngre belÀgring. Inte förrÀn 1929 erkÀnde Italien Vatikanstaten som en suverÀn stat med pÄven som överhuvud.
SamhÀlle och politik
Vatikanstaten Àr Europas enda absoluta monarki. Landets högste chef Àr pÄven som vÀljs pÄ livstid. Det Àr kardinalkollegiet, som bestÄr av alla kardinaler i den romersk-katolska kyrkan, som vÀljer pÄven. PÄven styr över den romersk-katolska kyrkan och har diplomatiska förbindelser med över 100 lÀnder. PÄvens regering har sedan 1400-talet beskyddats av Schweizergardet som bestÄr av medlemmar frÄn den schweiziska armén. Ansvaret för administrationen av landet ligger hos en sÀrskild kommission med sju kardinaler.
Kurian Àr pÄvens statsförvaltning. Den bestÄr av nio församlingar (ministerier). Vatikanen har sitt eget rÀttsvÀsende, i första instans gÀller palaiska lagar, och i den andra italienska. Det ingÄr tre domstolar i Kurian.
Vatikanens viktigaste politiska arbete Àr att frÀmja den romersk-katolska kyrkans intressen över hela vÀrlden. Viktiga politiska frÄgor Àr religionsfrihet, utvecklingsfrÄgor och dialog mellan religioner. Landet Àr inte medlem i FN eftersom den romersk-katolska kyrkan ska vara politiskt neutral. Sedan Är 1964 har Vatikanstaten, tillsammans med Palestina, status som permanent observatör i FN. Landet har sin egen radiostation och ger ut en dagstidning. Den nuvarande pÄven, Franciskus har i sitt arbete försökt förbÀttra levnadsförhÄllandena för mÀnniskor som lever i fattigdom och för mÀnniskor pÄ flykt. Han har Àven arbetat med att modernisera pÄvestaten.
Ekonomi och handel
Vatikanstaten Àr en del av den italienska ekonomin och har inget sjÀlvstÀndigt ekonomiskt system. Landets inkomster kommer huvudsakligen frÄn frivilliga bidrag och donationer frÄn romersk-katolska kyrkor över hela vÀrlden. De har sin egen bank för att hantera donationerna. Landet tjÀnar ocksÄ pÄ att det varje Är kommer miljontals turister till den berömda Peterskyrkan. Kyrkan byggdes mellan 1506 och 1626 av kÀnda arkitekter som Michelangelo och Bernini. Besökarna kommer ocksÄ till Vatikanmuseet dÀr Sixtinska kapellet (pÄvens personliga kapell) finns. Dessutom fÄr landet stora intÀkter genom att sÀlja sina egna frimÀrken, mynt och souvenirer. Vatikanen har under flera perioder drabbats av stora budgetunderskott, delvis pÄ grund av kostnaden för att underhÄlla kyrkans mÄnga historiska byggnader. De största kostnaderna Àr dock utgifter för personal som jobbar inom förvaltning. Andra kostnader för landet Àr utlÀndska mutor samt utgifter för att finansiera Vatikanens media
Statistik
HÀr kan du ta reda pÄ vÀrden för Vatikanstaten för utvalda indikatorer (senaste rapporterade Äret). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
InvÄnare
Barn per kvinna
Talet visar hur mÄnga barn som föds per kvinna.
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem Ärs Älder per 1000 levande födda
Fattigdom
BNP per invÄnare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invÄnare i landet, justerat för köpkraft.
MĂ€nsklig utveckling
Vatikanstaten Àr nummer 160 av 194 lÀnder pÄ Human Development Index över mÀnsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla lÀnderUndernÀrd befolkning
Andelen av befolkningen som Àr undernÀrda.
HĂ€lsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgÄng till rent och sÀkert dricksvatten
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mÀssling
JĂ€mlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hÀlsa, medbestÀmmande och yrkesaktivitet
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Om alla mÀnniskor pÄ jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invÄnare i Vatikanstaten skulle vi behöva 0 jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla lÀnderCO2-utslÀpp
Ton CO2 per invÄnare
Utbildning
Skolutbildning
Hur mÄnga Är förvÀntas ett barn gÄ i skolan?
LĂ€s- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 Är som kan lÀsa och skriva.